Remissvar: Skogsindustriernas position kring EUs Vitbok om Energi och Klimat till 2030

Foto: Skogsindustrierna Flis liggande

Skogsindustrierna ger sin position kring EUs Vitbok om Energi och Klimat till 2030.

Skogsindustrin är en viktig del av lösningen på den globala klimatutmaningen. Genom att framställa produkter av en förnybar råvara, som kan användas, materialåtervinnas i flera led för att slutligen energiåtervinnas skapas stora möjligheter att ersätta/substituera fossila råvaror inom många sektorer. Vi ser idag ett stort fokus på att använda skogen och biomassan för att ersätta fossil energi, och detta är en av flera viktiga substitutioner som behöver göras. Eftersom den förnybara skogsråvaran inte är obegränsad är det därför viktigt att den används så effektivt som möjligt. Vi behöver ersätta fossila råvaror inom många fler områden än enbart de energirelaterade. Långsiktigt är det därför viktigt att ökat resursutnyttjande och främjande av förnybar råvara inom alla sektorer står i fokus för klimat- och energipolitiken.

En stringent klimatpolitik har sikte på helhetslösningar, nationellt ansvar för genomförandet och en lång policyhorisont, vilket även IPCC:s sammanfattar i så här i sin fjärde utvärderingsrapport "på lång sikt är en strategi byggd på hållbart skogsbruk som producerar en årlig uthållig skörd av timmer, fibrer och energi från skogen leder till de största uthålliga mildrande effekterna".

Skogsindustrierna anser helt kortfattat att:

  • Det av EU Kommissionen föreslagna ambitiösa klimatmålet är bra under förutsättning att konkurrensutsatt industri kompenseras för såväl direkta som indirekta kostnadsökningar till följd av utsläppshandelssystemet
  • att en större börda bör läggas på den icke-handlande sektorn när det gäller att nå det totala målet för minskade klimatutsläpp
  • LULUCF inte ska kunna användas för att avräkna de nationella utsläppsmålen i den icke-handlande sektorn
  • EU ETS inklusive den sk Carbon Leakagelistan ska lämnas orörda under resten av innevarande handelsperiod (fram till 2020)
  • förändringar av utsläppshandelssystemet som leder till golv och takpris är oacceptabla eftersom de inte är förenliga med god marknadsfunktion
  • eventuella förändringar i utsläppshandelssystemet efter 2020 ska säkerställa att tillväxt inom konkurrensutsatt industri är möjlig
  • EU inte bör ha något mål för förnybar energi eftersom detta minskar möjligheten att nå minskade klimatutsläpp på ett effektivt sätt
  • utvecklingen mot mer segregerad och protektionistisk energipolitik måste beaktas när kostnaden för, och möjligheten att uppnå EUs målsättningar bedöms
  • det behövs en analys av möjligheterna att tillgodose det ökade behovet av biomassa inom EU
  • Sverige bör verka för att ett mål för förnybar energi inom transportsektorn sätts. Förslagsvis 20 % år 2030
  • förslaget om att först utvärdera gällande lagstiftning innan ev. nya mål sätts för energieffektivisering är klokt
  • målsättningar inom effektivisering måste relatera till producerad nytta, inte vara mål för absolut minskning av energianvändning