Debatt: Nedskärningarna – ett hot mot Sverige som kunskapsnation

Regeringens beslut att skära i Vinnovas och Tillväxtverkets budgetar är nedslående. Vi vill gasa, inte bromsa, för det svenska innovationssystemet i den kommande forskningspropositionen. Det skriver tio representanter för näringslivet.

Industrin är motorn i svensk ekonomi och en nyckelaktör i ambitionen att möta globala samhällsutmaningar. Den svenska industrin bär ledartröjan i det globala näringslivets omställning mot hållbarhet. För att det ska fortgå krävs en förstärkning av det svenska innovationssystemet i forsknings- och innovationspropositionen.

Politiskt stöd

Vi har tagit en kraftfull position. Industrin investerar varje år stora summor för att utveckla nya hållbara lösningar och behålla denna ledande position. Nya teknologier, samverkan över branscher, små och stora företag med innovativa och värdeskapande affärsmodeller kommer att göra det möjligt att tackla vår tids stora utmaningar.

För att stärka denna viktiga industriella roll krävs politiskt stöd med investeringar i forskning, utbildning och kompetens, och även konkurrenskraftiga ramvillkor för företagen.

Direkta konsekvenser

Regeringens beslut att skära i Vinnovas och Tillväxtverkets budgetar skickar därför nedslående signaler. Neddragningarna får direkta konsekvenser med färre behovsmotiverade satsningar. Digitalisering och kunskapslyft i små- och medelstora företag drabbas. Den så akuta omställningen till fossilfrihet riskerar att dra ut på tiden.

Vi anser att besluten om nedskärningar får negativa effekter på framförallt två sätt:

  1. Tappat förtroende för Sverige som kunskapsnation. Industrier och företag riskerar att tolka neddragningarna som att forskning och innovation inte är prioriterat i Sverige.
  2. Dubblerad nedskärning. Många av Vinnovas och Tillväxtverkets projekt matchas krona för krona med privata pengar från företagen. Forskningssatsningarna får sig därmed en ordentlig törn.

Läs hela artikeln här.