Är du en av de politiker som i årets valrörelse lovar mer pengar till välfärden? Eller är du en av de väljare som tycker att det borde satsas mer pengar på polisen, bättre vägar och en ny idrottshall i kommunen?
Vi vill inte debattera behovet av pengar eller hur de används. Det vi efterfrågar är en ökad medvetenhet om var pengarna till välfärden kommer ifrån och vad som krävs för att de ska fortsätta flöda in.
Vi har tagit del av beräkningar från Skogsindustrierna som visar den betydelse jobben i skogsnäringen har för offentlig sektor i Dalarna. Genom att räkna ut hur många tjänster inom kommun och landsting som finansieras av skatter från direkt och indirekt sysselsatta inom skogsnäringen, har de fått fram ett mått på bidraget till välfärden.
Sysselsatta i skogsnäringen betalar tillsammans in skatt som ger förutsättningar att anställa 2400 personer inom offentlig sektor i Dalarna. 2400 lärare, förskolepedagoger och sjuksköterskor, om du så vill. Ser vi enbart till Avesta kommun är siffran 1480 tjänster.
Att skogsnäringen baserar sina många produkter på en förnyelsebar råvara känner du säkert till. Att det är en inhemsk råvara som via bioraffinaderier kan minska vår import av olja, bensin och diesel kanske du också känner till.
Men Skogsindustriernas beräkningar visar även den stora betydelsen skogsnäringen har för att upprätthålla ett livskraftigt lokalt samhälle och en levande landsbygd.
Förutom skatteinkomster som finansierar välfärdsjobb skapar skogsnäringen också köpkraft som kommer frisörsalonger, bilverkstäder och andra småföretagare på orten tillgodo. Denna värdekedja börjar i skogen.
Vi som är skogsägare själva förstår detta men vi skulle vilja att den insikten blev mer spridd hos politiker och allmänheten. Skogsindustriernas beräkningar ger ett utmärkt underlag för att höja blicken - genom att sänka den - och fokusera på olika delar av landet.
Beräkningarna visar alltså att skogsnäringen spelar en stor roll för välfärden i Dalarna i allmänhet och i Avesta kommun i synnerhet. Men denna förutsättning för lokal välfärd som skogsbruket utgör och som byggts upp av lokala skogsägare i generationer och som skickligt förädlats av skogsindustrin till nyttiga produkter är inte längre någon självklarhet.
Det vi vill lyfta fram är det faktum att allt mer skog undantas från brukande. Yttersta konsekvensen av detta, förutom att en förnyelsebar råvara inte används, är en successiv urholkning av ägande- och brukanderätten.
Som skogsägare vet du inte längre vad som gäller och riskerar att förlora delar av ditt sparade skogskapital utan ersättning. Dessutom sker detta under den falska förespeglingen att den biologiska mångfalden i skogen är hotad. Det är fel! Den är inte hotad.
Inte i Avesta, inte i Dalarna och inte i Sverige. För 12 000 år sedan var det istid i Sverige. I dag finns det cirka 60 000 arter och det har det varit ända sedan man började uppskatta antalet arter i Sverige.
Däremot förändras fauna och flora hela tiden och så kommer det alltid att vara. Nej, nu är det dags att politiker sätter ner foten och ger besked till Sveriges privata skogsägare som står för 60 procent av skogstillväxten att nu är det nog med nyckelbiotoper, otydliga lagar, grön infrastruktur, reservat med mera och slår fast att äganderätten gäller även för skogsmark och att vi har tillräckligt med skyddad skog i Sverige.
Det beskedet behövs också för att skogsindustrin tryggt ska våga fortsätta utveckla och investera i sin verksamhet i Avesta, Dalarna och Sverige och därmed även i framtiden bidra till den lokala välfärden.
Peter Wigert, VD, AB Karl Hedin
Fredrik Marnefeldt, VD, AB Karl Hedin Sågverk