Debatt: Så förhindras nya brandkatastrofer

Brandsläckning

Di DEBATT. I somras brann 25 000 hektar skog upp i Sverige. Vi har identifierat fem punkter som är avgörande för att branschen och samhället ska stå bättre rustade nästa gång skogen brinner, skriver fyra debattörer som tillsammans företräder ägare av 90 procent av Sveriges skog.

När den stora skogsbranden rasade i Västmanland för fyra år sedan konstaterade vi att det var den mest omfattande på mer än 100 år. Aldrig igen, sa vi då. I sommar brann nästan dubbelt så stora arealer, 25.000 hektar. Förutom att stora naturvärden gick till spillo beräknar Skogsstyrelsen värdet till drygt 900 miljoner kronor.

Räddningstjänst, myndigheter, frivilligorganisationer och privatpersoner har gjort storartade insatser och slitit oerhört hårt. Det är deras förtjänst att katastrofen inte blev ännu större och vi är alla skyldiga dem ett enormt stort tack.

Som samhälle och bransch behöver vi nu agera för att förhindra framtida brandkatastrofer. Vi kan konstatera att klimatet förändras och att mer extrema väder med all sannolikhet kommer att bli vanligare. Det kommer att börja brinna igen.

Skogsbranschen har identifierat fem punkter som är avgörande för att branschen och samhället ska stå bättre rustade nästa gång skogen brinner:

Förebyggande arbete och god beredskap

En stor skogsbrand är en komplex händelse med många aktörer inblandade. Vi behöver höja kunskapsnivån hos alla berörda vad avser exempelvis riskbedömning och brandbeteenden, samt skapa nätverk och träna över organisations- och myndighetsgränser. Beslutsfattare ska vara tränade för kris och beslutsvägar ska vara klarlagda i förväg. Skogsbranschens egna riktlinjer för att förebygga brand har fungerat bra, men behöver vårdas och underhållas.

Tidig upptäckt avgörande – brandflyget är en nyckelresurs

Alla bränder är små i början. Lyckas man begränsa dem i ett tidigt skede reduceras kostnaderna för människor och samhälle enormt. Brandflyget är en nyckelresurs för tidig upptäckt. De behöver flyga oftare när risken för brand är stor. Skogsbranschen har detaljerad geografisk information som är till stor hjälp för att hitta branden och organisera insatsen. Vi behöver hitta enkla vägar för räddningstjänst och myndigheter att ta del av detta vid behov.

Agera kraftfullt i början – nyttja lokala helikoptrar och samordna resurserna

Avgörande för att framgångsrikt bekämpa en skogsbrand är att agera kraftfullt i början. I Sverige har vi ingen brist på helikoptrar, men tillgång till lokala privata helikoptrar är helt nödvändigt för att snabbt och effektivt kunna påbörja arbetet. Därför behöver det finnas helikoptrar med beredskap vid hög brandrisk och att statliga helikoptrar har rätt utrustning och personal tränad för brandbekämpning. Vi behöver också bli bättre på att dra nytta av bygdens resurser som entreprenörer med lokalkännedom samt maskiner som skördare, grävmaskiner och böndernas gödseltunnor.

När branden blir för omfattande räcker inte ledningskapaciteten hos den lokala räddningstjänsten. Då behövs en tydlig ledningsstruktur som effektivt koordinerar alla tillgängliga resurser över lands-, läns- och myndighetsgränser och som förfogar över de finansiella resurser som krävs.

Fullfölj insatsen tills faran är över

När räddningstjänsten bedömer att branden är släckt lämnas arbetet med efterbevakning över till markägaren. En viktig lärdom är att stora bränder ofta är en följd av att detta skett för tidigt. Uthållighet i räddningstjänstens insatser är nödvändigt – de behöver fortgå tills branden är säkrad och risken för fortsatt spridning är minimerad.

En förutsättning för uthålligt släckningsarbete är tillgång till utrustning. Sverige måste stå rustade med tillräckliga depåer med utrustning. Det är uppenbart att de resurser vi har i dag inte räcker.

Säker och välorganiserad efterbevakning

Vi kan ytterligare utveckla våra rutiner för efterbevakning av små skogsbränder, men när tusentals hektar skog brinner skapas nya utmaningar då många olika markägare berörs. Att göra det lagen kräver och efterbevaka området kan vara både farligt och svårt att genomföra för en enskild markägare. Här behövs ett handslag mellan markägare, myndigheter, räddningstjänst och försäkringsbolag för hur efterbevakning av stora bränder ska organiseras.

Som vi konstaterade inledningsvis så kommer det tyvärr att brinna igen i våra skogar. Tillsammans har vi möjlighet att begränsa skadan. Låt oss gemensamt ta detta jobb på största allvar och redan nu starta ett samtal om hur vi kan lära oss av sommarens katastrofer och stå bättre rustade nästa gång.


Sven Erik Hammar, ordförande, LRF Skogsägarna

Carina Håkansson, vd, Skogsindustrierna

Erik Ling, Prästlönetillgångar (Svenska kyrkans jord, skog och kapital), Svenska kyrkan

Per-Olof Wedin, vd, Sveaskog