I en debattartikel som publicerades i Länstidningen i Östersund kommenterar Karolina Boholm, Skogsindustrierna och Magnus Svensson, SCA Logistics kilometerskattens hot mot träindustrin.
Skogsindustrin är Sveriges största transportköpare. Nästan var fjärde lastbil och vartannat godståg transporterar skog och skogsprodukter. Vi är därför en av de branscher som skulle drabbas hårdast om den så kallade kilometerskatten skulle bli allvar.
Kilometerskatten, också känd som lastbilsskatt eller slitageavgift, förespråkas av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Införs skatten så kommer den få stora konsekvenser för industrin och jobben i Sverige. Men, även miljön skulle bli lidande.
Bland det första som skulle ske om vi får en kilometerskatt är att biobränsleproduktionen skulle få ett stort avbräck. Biobränsle från skogen, t ex grot (kvistar, rötter etc) är lågt prissatt. Med en kilometerskatt och därmed dyrare transporter lär dessa skogsprodukter få stanna i skogen då det blir olönsamt att forsla dem därifrån. Detta drabbar exempelvis kraftvärmeverk som i dag drivs med skogsråvaror. Troligen blir värmen då också dyrare för konsumenterna.
En skatt på 1,40 kronor per kilometer skulle innebära över en miljard i ökade kostnader per år, bara för skogsindustrin. Transporter är dyra i sig och därför gör vi inom skogsindustrin redan allt för att effektivisera och samordna. Men skogen växer där den växer och skogsindustrin är beroende av lastbilstransporter där inga alternativ finns. I norra Sverige är skogsindustrin både stark och viktig, men en skatt på avstånd, som ju kilometerskatten är, kan bidra till att försämra förutsättningarna rejält. Större delen av svensk skog och svenska industriprodukter går på export, till marknader som ofta ligger långt från tillverkningen. Och vi i norra delen av landet har ju som bekant ännu längre till våra marknader och kunder.
Förslaget om kilometerskatt är dessutom utformat så att det omfattar alla vägar, även skogsvägar som ägs och underhålls privat. Det har visserligen talats om att skatten ska differentieras för att minska följderna för skogsindustrin och glesbygden, men ingen har kunnat berätta hur det ska göras. Faktum är att det är tveksamt om ett sådant undantag över huvud taget går att genomföra, och risken är stor att det inte är förenligt med EU: s regler.
Inte bara skogsindustrin skulle påverkas, utan en kilometerskatt slår hårt mot hela industrin och därmed även mot jobben. I praktiken blir också en skatt på avstånd en glesbygdsskatt. Därför riskerar visionen om att hela landet ska leva enbart stanna vid vackra ord.
Magnus Svensson,
VD, SCA Logistics
Karolina Boholm,
transportdirektör, Skogsindustrierna
