SvD Opinion 6 februari 2014: Socialdemokraterna har lagt fram ett skatteförslag om att beskatta träskyddsmedlet kreosot, vilket skulle leda till minskad sysselsättning i glesbygden. Inga andra EU-länder beskattar kreosotanvändning, den svenska branschens konkurrenskraft påverkas av lagförslagets utfall.
Socialdemokraternas fokus i budgetmotionen för 2014 är jobbfrågan. Målet är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Det är ett mål värt att sträva efter. I samma budgetmotion föreslås dock att undantaget av skatt på träskyddsmedlet kreosot ska tas bort i syfte att driva på omställningen mot nya alternativ. Problemet är att effekten av föreslagen skatt varken skulle bidra till en bättre miljö eller driva på en sådan omställning, utan enbart resultera i hundratals förlorade arbetstillfällen. Enligt Europeiska kommissionen skulle också ett eventuellt bortfall av kreosot medföra stora samhällsekonomiska risker – för svensk del skulle kostnaderna bli enorma.
Träskyddsmedel och kreosot är idag omgärdat av omfattande lagar och regler genom EU:s kemikalielagstiftning. Nuvarande godkännandeperiod för kreosot löper till och med 2018. Mot bakgrund av att inga andra EU-länder beskattar kreosotanvändning är den svenska branschens konkurrenskraft helt beroende av att Socialdemokraternas skatteförslag inte blir verklighet. Skatten förväntas avse just användningen av kreosot vilket innebär att den inte kommer att drabba import av kreosot-impregnerade ledningsstolpar och järnvägsslipers som tillverkas i andra EU-länder. Effekten blir att svensk produktion av järnvägsslipers och ledningsstolpar tvingas lägga ned medan det fortfarande kommer att vara fritt fram att importera kreosot-impregnerade produkter.
Socialdemokraterna beräknar att föreslagen skatt på kreosot skulle ge 120 miljoner kronor i skatteintäkter. Resonemanget är inte samhällsekonomiskt korrekt. Tvärtom skulle förslaget resultera i en väsentlig nettoförlust för samhället på flera plan. Rundvirke Poles, som är branschens enda aktör och omsätter 250 miljoner kronor, kan inte hantera den kostnadsökning som förslaget innebär. Följden blir att 200 direkta arbetstillfällen i sysselsättningssvaga områden som Bergslagen, Edsbyn, Kälarne och Marmaverken försvinner. Dessutom skulle ytterligare 3-400 indirekta jobb inom råvara, logistik, service och underhåll försvinna. Med bolaget försvinner också de beredskapslager av stolpar och sliprar som är betydelsefulla för en fungerande infrastruktur vid stormar eller andra katastrofer.
Enligt Kemikalieinspektionen finns det idag inga alternativ till kreosot som är bättre ur ett miljöperspektiv. Samhället är beroende av kreosot, men utvecklingen går framåt. De senaste decennierna har branschen drivit på inom ramen för såväl nordiska som europeiska standarder och bolaget har ett antal olika behandlingsalternativ i fältförsök, i syfte att ytterligare förbättra produkterna ur miljösynpunkt med bibehållet rötskydd.
Problemet är att Socialdemokraternas skatteförslag slår undan benen för Sveriges enda företag som kan leverera stolpar och slipers i tillräcklig volym och med tillräcklig livslängd, innan andra alternativ finns tillgängliga. Att som enda EU-land beskatta kreosot är inte bara ett slag mot svensk basindustri i sysselsättningssvaga regioner som Bergslagen, Edsbyn, Kälarne och Marmaverken utan innebär också stora socioekonomiska risker. Detta utan nyttoeffekter eftersom ledningsstolpar och järnvägsslipers istället kommer att importeras.
Är Stefan Löfvén och Magdalena Andersson medvetna om konsekvenserna av förslaget?
MIKAEL ELIASSON
direktör, Svenskt Trä
KJELL JANSSON
vd Svensk Energi
MÅRTEN LARSSON
chef, näringspolitiska avdelningen, Skogsindustrierna
MIKAEL WESTIN
vd Svenska Träskyddsföreningen
REBECCA KÄLLSTRÖM
vice chefekonom och miljöanalytiker, Företagarna
PÄR LÄRKERYD
vd Norra Skogsägarna
JANNE BJÖRCK
vd Norrskog
STURE KARLSSON
vd Mellanskog