Skydda äganderätten

Rätten att äga och bruka sin skog under rimliga villkor är grundstenen för ett aktivt skogsbruk, en hållbar skogsindustri och därmed för sysselsättning och välfärd i hela landet. Sverige har ett hållbart skogsbruk med principen frihet under ansvar. Det är detta självpåtagna ansvar som har gett de värden vi har i svenska skogar idag, såväl ekonomiskt som biologiskt.

Därför vill vi att:

• Artskyddsförordningen utreds, så att den svarar mot de krav som faktiskt ställs i EU-direktivet. Synen på skyddet av fåglar i förordningen behöver förändras, från ett individperspektiv till ett artperspektiv.
• Nyckelbiotopsbegreppet ses över. Nyckelbiotoper är inte en skyddsform, utan ett inventeringsresultat, som visat sig fungera dåligt i framförallt nordvästra Sverige. Det saknas också system för ekonomisk kompensation knutet till identifikation av nyckelbiotoper. Skogarna i nordvästra Sverige har höga naturvärden jämfört med andra delar i landet och därför är redan mycket stora arealer formellt och frivilligt skyddade. I det aktuella området är cirka 4 miljoner hektar mark och vatten formellt skyddat genom reservat och nationalparker, vilket motsvarar ungefär 25 % av det aktuella området. Till detta kommer frivilligt skyddade arealer.
• Markägaren alltid får ersättning. All lagstiftning måste kopplas ihop med en rimlig ersättningsrätt till markägaren när brukandet hindras. Nu kan skogen bli värdelös för en markägare som inte får ersättning i de fall avverkningen förbjuds kopplat till artskydd eller nyckelbiotoper.
• Avverkningsanmälningar inte omfattas av talerätt. Avverkningsanmälningarna ger Skogsstyrelsen information om de avverkningar som ska ske inom ramen för pågående markanvändning, inte för att organisationer ska kunna överklaga alla anmälningar. Denna ordning bör behållas. Det är inte rimligt att skogsbruk ska föregås av processer i domstol.