Vad är ett hållbart skogsbruk?

Definitionen av ett hållbart skogsbruk varierar något mellan olika aktörer, men andemeningen är densamma. Så här formulerar sig FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation, FAO: "Förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt, och i en sådan takt att dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och förmåga att både nu och i framtiden fylla viktiga ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå bevaras, utan att andra ekosystem skadas."

Inte svart eller vitt

Hållbart skogsbruk är inte något statiskt. Det är istället en process där både begrepp och metoder är under ständig utveckling. Inget är helt svart eller vitt. Virkesproduktion ska inte ställas mot bevarande, utan det går att göra både ock.

– Det börjar bli alltmer accepterat att klokt brukade skogar är det mest hållbara alternativet, då man bedömer helheten med dess ekologiska, sociala och ekonomiska mål. Strävan är att samtidigt uppfylla de tre målkategorierna. Om skogsbruket inte är ekologiskt och ekonomiskt hållbart eller om det leder till oacceptabla sociala konsekvenser så uppfylls inte målen, säger Rolf Björheden, professor i skogsteknik vid Skogforsk, svenska skogsbrukets forskningsinstitut.

Sverige långt framme

I Sverige bygger skogsbruket på en lagstiftning om återbeskogning, skötsel och naturvård kombinerat med en lönsam skogsnäring, som gör det möjligt att leva på skogsbruket. Sedan 1950-talet har merparten av den svenska skogen skötts beståndsvis där träden inom ett bestånd är av samma ålder. Höjer man blicken till en landskapsnivå ser man en mosaik av bestånd i varierande åldrar.

– Vi har sett en stadig ökning av tillväxten i skogen, virkesförrådet och avverkningen. Idag avverkas det mycket mer än 1960, men det står ändå kvar fler träd i skogen. Nya ambitiösa miljömål har införts där arbetet nu börjar ge resultat. Det tyder på att skogsbruket som det bedrivs idag är både ekonomiskt uthålligt och ekologiskt hållbart, säger Tomas Lundmark, professor i skogsskötsel vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.

Återplantering lägger grunden

Enligt svensk skogsvårdslag ska alltid bestånd som avverkas föryngras med ny skog – normalt två till tre nya plantor för varje slutavverkat träd. Liknande höga krav finns även i vårt grannland Finland. Återplantering av träd utgör stommen i ett hållbart skogsbruk. Andra vitala delar är att plantera rätt träd på rätt plats, trädslag som passar den aktuella marken och klimatzonen. Det gäller att ta hand om den värdefulla resursen skogen genom att öka tillväxten och investera i växande skog.

– Vi ligger bra till, men ändå finns stor potential för förbättring. Flera studier visar att skogens tillväxt och vitalitet kan ökas. Anläggning av ny skog efter avverkning och vården av ungskogar kan bli effektivare. Förädlade plantor ger högre tillväxt, är mer robusta och har betydligt bättre förmåga att klara ett varierande klimat. De bör därför användas i första hand, säger Rolf Björheden.

Olika intressen driver frågan

I Sverige pågår sedan länge en diskussion mellan skogsnäringen och miljörörelsen om vilka skogsområden som ska brukas och hur mycket som ska bevaras. I Sverige brukas inte omkring 27 procent av den totala skogsmarken, enligt officiell statistik från SCB, vilket inkluderar formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, nuvarande hänsynsytor och improduktiv skogsmark.

Många miljöintresserade förespråkar att mer skog ska undantas från virkesproduktion. Tomas Lundmark menar att det här finns en uppenbar målkonflikt mellan att undanta mer skog från aktivt brukande för miljöns skull och att bruka skogen mer aktivt för klimatets och bioekonomins skull:

– Skogen kan inte räcka till allt men den kan räcka till mycket mer än idag om vi utvecklar skogens skötsel, oavsett om det är naturvård eller virkesproduktion som är målet med brukandet. För att det ska ske behövs i första hand en tillitsfull dialog mellan politiker och skogsägare. Det är ju skogsägarna som sitter på besluten om hur deras skog ska brukas och framför allt kunskapen om hur den kan brukas för att nå olika mål.

Lundmark menar också att naturvården kan bli effektivare på den areal som undantagits från virkesproduktion och på den övriga skogsmarken kan tillväxten öka betydligt om skogsägarna får rätt förutsättningar.

– Här har politiken ett stort ansvar och Sverige behöver ett tydligt tillväxtmål för skogen som komplement till miljömålen, säger Tomas Lundmark.