Hur har bränder i skogen förändrats över tid?

Hur har antalet skogsbränder och sättet det brinner på utvecklats över tid? Vilka är orsakerna till bränder förr och idag? Forskarna Mats Niklasson och Peter Holmgren ger svar.

Bränder i skog och mark förekommer över hela världen. Vintern 2020 har vi följt dramatiken i Australien. Skogsbränder kan grovt delas in i markbrand och kronbrand. Vid markbrand brinner fältskiktet och marken med en till två meter höga lågor. Vid kronbrand brinner hela skiktet av trädkronor och marken med hög intensitet med upp till 30 meter höga lågor. Förutom skogsbränder bränns stora arealer savanner och jordbruksmark varje år, oftast som en del av markberedning för bete eller odling. Årligen brinner upp till 3 procent av världens landyta på något av dessa sätt. I Sverige brinner i snitt endast 0,16 promille varje år.

Naturligt system...

Branden är i grunden något helt naturligt enligt Mats Niklasson, docent i vegetationsekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp:

– Evolutionärt har skogen formats av miljontals år av bränder. Alltsedan jorden fick en atmosfär har det skett urladdningar, vilka skapat blixtnedslag som satt igång bränder.

Flera ekosystem, som barrskogen, är starkt präglade av naturliga bränder. Tallen är väl anpassad och kan i högre grad än granen överleva bränder tack vare sin tjocka bark. Än idag finns det några obebodda områden i världen som brinner frekvent – Östra Sibirien och delar av Kanada – här brinner det tills regnet kommer.

... som fått hjälp av människan

Människan började använda elden för att bereda jordbruks- och betesmark. Anlagd eld blev då en vanligare orsak till brand än blixtnedslag.

– Under några tusen år var svedjebränning väldigt utbrett i Skandinavien för odling och för tidiga successioner av gräs och buskar till djuren. Med 30 till 100 års mellanrum brann skogen i norra Sverige och ännu oftare i södra Sverige, säger Mats Niklasson.

I slutet av 1800-talet kom skogsbruket in i bilden. Skogen fick ett tydligt ekonomiskt värde och då gällde det istället att skydda skogen och bekämpa uppkomna bränder. Innan man började med brandbekämpning brann uppskattningsvis 1–2 procent av Sveriges landyta årligen, jämfört med dagens cirka 0,16 promille.

Slarv eller uppsåt vanliga orsaker

Orsakerna till dagens bränder i världen varierar. I Europa handlar det främst om slarv eller uppsåt när bränder startar, som får hjälp av torka, värme och vind. Typen av bränder varierar också enligt Mats Niklasson:

– I Sverige brinner det idag oftast bara i fältskiktet i skogen. Kronbränder är ovanliga, men branden 2014 i Sala och bränderna 2018 i Dalarna och Hälsingland var till stor del sådana. Däremot drabbas ofta medelhavsländerna, som Spanien och Portugal med sina torrare områden, av kronbränder med mycket större inverkan och häftigare förlopp.

Den kraftiga urbaniseringen i Europa har också lett till att gårdar lämnas, åkrar växer igen och buskskogar tar över som kan brinna mycket bra. Obrukad mark riskerar att brinna mer jämfört med brukad mark menar Peter Holmgren, skogsspecialist och tidigare generaldirektör för CIFOR, en internationell organisation för skogsforskning, samt tidigare chef för FAO:s globala klimatarbete.

Även i Australien och västra Nordamerika är det vanligt med bränder, där lättantändlig skog i anslutning till samhällen och bostäder ökar riskerna. I stora delar av Afrika, Sydamerika och södra delarna av Asien används däremot fortfarande elden mest för att röja eller bereda mark:
– Det är en vedertagen metod som är både billig och enkel att använda precis som vi gjorde förr. Men i takt med att jordbruket blir alltmer storskaligt och effektivt börjar vi se en minskning globalt, säger Peter Holmgren.

Gynnar biologisk mångfald

Det negativa med skogbränder är så klart faran för människor, hus och hem. Bränderna kan också skapa kraftiga luftföroreningar och utsläpp av koldioxid. Positivt är att det är naturens eget sätt att sköta skogsekosystemet, vilket gynnar arter som behöver brand för att fortplanta sig, samt skapar bättre förutsättningar för bete och underlättar odling.

– Tusentals arter i Sverige är på ett eller annat sätt beroende av bränder och runt 100 arter är helt beroende av bränder, främst insekter. Bruket av naturvårdsbränning har även återkommit och blivit etablerat sedan tidigt 1990-tal både i och utanför reservat, säger Mats Niklasson.

Avskogningen grundproblemet

Vilka är då effekterna av skogsbränder för en hållbar utveckling utöver det ovan nämnda? När det gäller skogsbränder har det talats mycket om de i Amazonas, där de mer är en följdeffekt av avskogningen enligt Peter Holmgren:

– Avskogningen är grundproblemet här. Skogarna bränns i Amazonas för att bereda mark för soja- och majsodling eller betesmark. I nyhetsrapporteringen under sommaren 2019 blev det snabbt svårt att tyda fakta här, allt blev så vinklat. Gällde bränderna Amazonas eller var det för hela Brasilien? Vad var skillnaden jämfört med föregående år? Hur mycket spelar den allmänpolitiska debatten in i rapporteringen? Klart är att både avskogning och alltför mycket bränder i jordbruket skapar problem, inte minst luftföroreningar.