Hur ska vi använda marken?

Sed ut perspiciatis unde omnis iste natus error sit voluptatem accusantium doloremque laudantium, totam rem aperiam.

72 % av den tillgängliga marken på jorden används. Hur ska vi optimera användningen för en hållbar utveckling? Vad är motorn i förändringar av användningen? Vi har pratat med professorerna Lennart Olsson och Johan Kuylenstierna.

Jordytan består av omkring 71 procent hav och 29 procent land. Utav världens totala isfria landyta på 130 miljoner kvadratkilometer utgörs 28 procent av oanvänd mark och 72 procent är påverkad av människan på olika sätt, uppdelat på 37 procent betesmark, 22 procent skogsmark, 12 procent jordbruksmark och 1 procent städer samt infrastruktur, enligt IPCC.

– Det är extremt svårt att få fram säkra siffror över hur mycket land som används och till vad, men mest säkert är att bygga uppgifterna på satellitmätningar av olika slag över tid kombinerat med systematiska observationer på marken, säger Lennart Olsson, professor i geografi vid Lunds universitet och grundare av LUCSUS, Lund University Centre for Sustainability Studies.

Begränsad förmåga till anpassning

Mest avgörande för vad marken används till är dels de naturliga förutsättningarna – som klimatzon och själva jorden – dels människans egen påverkan. Där det råder goda möjligheter för jordbruk, är de vanligtvis också goda för skogsbruk. Naturen har genomgått långsamma naturliga förändringar över tiden, som när granen vandrade in i Norden för runt 5 000 år sedan.

– Men från 1970-talet och framåt syns ganska snabba förändringar i markanvändningen som accelererat i takt med uppvärmningen, säger Lennart Olsson.

Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska Rådet och adjungerad professor i naturgeografi vid Stockholms universitet, fortsätter utveckla frågan:

– Vi har idag en helt annan påverkan på landskapet och har skapat en rad nya barriärer jämfört med tidigare. Vi har ju aldrig varit så många människor som idag, inte minst urbaniseringstakten är enormt snabb. Naturens anpassningsförmåga begränsas därför alltmer av hur vi på olika sätt använder marken. Det gör oss även mer sårbara för storskaliga miljöförändringar.

Marken framtidens olja

Användningen av världens marker behöver ske med eftertanke. En pågående diskussion världen över kretsar kring vad våra bioresurser ska användas till, när vi inom några decennier närmar oss hela 10 miljarder människor och allt fler behöver dela på allt mindre resurser.

– Då blir det avgörande att optimera markanvändningen utifrån sociala och ekologiska principer. Gör man det blir marken ett viktigt bidrag till att även lösa klimatfrågan. Men det kan bli väldigt farligt om man ensidigt optimerar markanvändningen baserat på klimatnyttan, för då skapas problem kopplade till sociala frågor, ekonomi, biodiversitet och ekologiska nyttigheter, säger Lennart Olsson.

Mark, vattenrening och bioresurser kommer framöver att bli enormt strategiskt viktiga. Idag är det oljan som ger upphov till en komplicerad geopolitik, men i morgon är det just dessa resurser som kommer ligga högst upp på den politiska agendan enligt Johan Kuylenstierna:

– Frågorna ligger idag delvis under radarn eftersom vi inte riktigt känner av begränsningarna ännu, men de växer i politisk laddning i takt med att konkurrensen om mat, vatten och bioresurser ökar. Till skillnad från olja är detta inte utbytbara produkter. De är helt grundläggande för våra samhällen och även om de är förnybara så är de inte obegränsade.

Fokus på långsiktighet och markrättigheter

För att skapa en hållbar markanvändning handlar det också om att jobba långsiktigt och resurseffektivt.

– Det handlar om att säkerställa långsiktigheten, så att det går att ta ut resurser samtidigt som vi per automatik investerar i framtiden. Här har vi kommit långt i Sverige inom både skogs- och jordbruket jämfört med andra länder när det handlar om att återinvestera i resurserna när vi brukar dem, säger Johan Kuylenstierna.

Andra aspekter av hållbar markanvändning som är viktiga att ha med sig här är tydliga markrättigheter enligt Lennart Olsson:

– Men det är viktigt att betona att markrättigheter är olika i olika delar av världen och det finns ingen universell modell som är bäst överallt. Med tydliga markrättigheter undviks konflikter som kan leda till överutnyttjande och ohållbar markanvändning.

Ekonomin motor i omställningen

Det som driver på förändringar i markanvändningen inom jord- och skogsbruket är framför allt ekonomin.

– Ett exempel på detta är den snabba avskogningen av tropikerna. Ökad efterfrågan av sojaprotein från köttindustrin är en stark drivkraft i avskogningen i Amazonas. I Sydöstasien är det framför allt den stora efterfrågan på palmolja från livsmedels- och biodrivmedelsindustrin som driver avskogning, säger Lennart Olsson.

Här gäller det istället, enligt Lennart Olsson, att skapa tydliga incitament för en socialt och ekologiskt hållbar markanvändning, genom att styra in på långsiktiga investeringar – kanske 100 år framåt i tiden. I slutänden blir då också det ekonomiska utfallet högt.

Beslut på olika nivåer behövs

För att framgångsrikt driva på för en hållbar markanvändning krävs att beslut och initiativ tas på såväl global som lokal nivå. Hela kedjan behövs – från tunga instanser som EU och FN ända ned till den enskilda brukaren någonstans i världen.

– Globala konferenser är viktiga för att sätta frågan på agendan, lägga fast principer och mål, allokera politiskt och förhoppningsvis skapa resurser för bättre regleringar på lägre nivå. Men själva genomförandet måste ske på lokal nivå på ett anpassat sätt som tar hänsyn till de ekologiska och sociala principerna på platsen. Det är det allra bästa skyddet för ett hållbart markutnyttjande, säger Lennart Olsson.