Hur kopplar IPCC-rapporten till svenskt skogsbruk?

Specialrapporten från FN:s klimatpanel IPCC om klimatet och markanvändning "Climate Change and Land" släpptes i augusti 2019. De flesta kommentarer på den har rört jordbruket, men vilka bedömningar i den är intressanta för svenskt skogsbruk?

Rapporten tar avstamp i bland annat en tidigare specialrapport från 2018 – som behandlar möjligheterna att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader – och utgör en uppdaterad bedömning av det nuvarande kunskapsläget samtidigt som det strävas efter enhetlighet och jämförbarhet med tidigare och kommande rapporter.

Mer balanserad rapport

Redan i IPCC:s fjärde utvärderingsrapport från 2007 fanns det i stora drag tillräcklig kunskap om det aktiva hållbara skogsbrukets och skogsprodukternas bidrag till att mildra klimatförändringar, men Gustaf Egnell, forskare med fokus på hållbart utnyttjande av skogsbiomassa vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och sekreterare i KSLA:s kommitté för klimat och markanvändning mot 2030, tycker att den aktuella specialrapporten har tydliga fördelar:

– Rapporten är mer balanserad än tidigare rapporter när det gäller skogsbruket. Nu lyfts det fram tydligt att skogsbruket är en bra idé för att motverka klimatförändringar. Det handlar om att sluta avverka skog utan återplantering, att ersätta fossila produkter med förnybara och att skogsbruket i grunden är bra för klimatet och mänskligheten. Samtidigt är IPCC tydlig med att det finns gränser för hur mycket skogen kan bidra.

Stärkt roll för förvaltad skog

Mest intressant för det svenska skogsbruket i rapporten är kapitel 2 som behandlar aspekter av klimatreducering, enligt Gert-Jan Nabuurs, professor i europeiska skogsresurser vid Wageningen University i Nederländerna samt koordinerande huvudförfattare för området jordbruk och skogsbruk i IPCC:s sjätte utvärderingsrapport som kommer i juli 2021:

– Kapitel 2 visar, även om det bara är på en stor kontinental skala, att vi på platser med skog kan stärka den brukade skogens roll ytterligare. Det kan göras via olika åtgärder: ibland behöver tillväxten stimuleras, ibland tillverkningen av träprodukter och till viss del även produktionen av bioenergi. Men med ett stort antal skogsägare, som vill bruka sin skog på olika sätt är också andra insatser möjliga, till exempel att avsätta små skogsområden som reservat, för att binda mer kol på plats. Kapitel 2 lyfter även att vi kommer behöva hantera effekterna av klimatförändringar alltmer framöver.

Klimatmodellerna bakom rapporten visar också att vi kan förvänta oss större temperaturökningar på högre breddgrader såsom i Skandinavien.

– Det ger ökad risk för mer omfattande störningar i boreala och nordligt tempererade skogar med torka, bränder och skadegörare. Klimatförändringarna ökar även risken för generellt nedsatt vitalitet i skogen. Räkna därför med att framtidens skogsbruk blir mer svårplanerat. Vid omfattande skador gäller det att ha en färdig plan för hur avverkningar kan styras om utan att virkesförsörjningen äventyras, säger Gustaf Egnell.

Bioenergi i kombination med livsmedelsproduktion

När det gäller hållbart skogsbruk har rapporten en del varningar kring storskalig satsning på bioenergi. Samtidigt som produktionen av biomassa för bioenergiändamål behöver skalas upp kraftigt för att klara 1,5-gradersmålet, får det inte äventyra matproduktionen.

– Rapporten är positiv till att öka skogsarealen inom rimliga gränser och pekar dessutom på att behovet av ökad areal kan minskas om olika restflöden i produktionskedjan tas tillvara. Samtidigt varnas det för att uttag av näringsrika grenar och toppar på sikt riskerar att utarma skogsmarken. För biologiska mångfalden är det också viktigt att ett ökat bioenergibehov inte påverkar mängden död ved, där kommande diskussioner därför bör rikta in sig mer på den döda vedens kvalitet snarare än kvantitet, säger Gustaf Egnell.

Olika syn på skogsbrukets klimatnytta

Även om rapporten tydligt pekar på klimatnyttan med brukade skogar och användande av förnybara skogsråvaror, pågår fortfarande en debatt i samhället och forskarvärlden om hur skogen bäst bidrar i klimatarbetet. Intressenterna landar här i olika slutsatser, vilket gör det möjligt att argumentera med vetenskapligt stöd både för den som gärna ser att skogen får stå orörd och den som helst ser att skogen brukas menar Gustaf Egnell:

– Den vetenskapliga "sanningen" om hur skogen bäst bidrar med klimatnytta står att finna i en sammanvägning av alla relevanta studier och en värdering av deras kvalitet. Då "sanningen" också är kontextberoende varierar slutsatserna beroende på vilken skog som betraktas.