Massa till papper, kartong och textilfibrer

Massa är råvaran till papper, kartong och vissa typer av textil. I Sverige tillverkas fyra olika typer av massa: mekanisk massa, kemisk massa, returfiber och dissolvingmassa.

Rottneros Packaging har tagit fram en formpressad förpackning för mat från pappersmassa. 

Mekanisk massa tillverkas framför allt av gran

Mekanisk massa används bland annat till tidningspapper, journalpapper, vissa typer av kartong som till exempel vätskekartong, och hygienpapper. Det framställs genom att veden sönderdelas och de frilagda fibrerna bearbetas mekaniskt. Vedutbytet för rena mekaniska massor är nästan 100 procent. Den vanligaste vedråvaran är gran men tall och viss lövved kan också användas. Stora mängder el går åt vid produktion av mekanisk massa, men nästan all förbrukad energi omvandlas till värme som i sin tur bland annat kan användas för att torka det färdiga papperet.

Kemisk massa ger ett starkare papper

Kemisk massa framställs genom att vedflis kokas. Kemikalierna i vätskan löser upp ligninet i veden, så att fibrerna friläggs. Kemisk massa ger ett starkare papper än mekanisk massa. Massan kan blekas med bibehållen styrka och får då goda egenskaper för tryck. Det används därför ofta till skriv- och tryckpapper men även till förpackningsmaterial och mjukpapper. Även vilken typ av ved som används påverkar papperets egenskaper. Barrved är långfibrig och ger ett starkt papper. Lövved har kortare fibrer och ger papperet goda tryckegenskaper. Exempel på kemiska massor är sulfatmassa och sulfitmassa.

Returfibrer till tunnare papperskvaliteter

Returfiber består av insamlat papper av olika kvaliteter, som först sorteras och befrias från oönskade material. För vissa produkter krävs att man först tar bort tryckfärg innan man kan göra nytt papper av det. Returfibrer används för tillverkning av tidningspapper, mjukpapper och vissa typer av kartong.

 

Modevisning i naturlig stil med viskos, lyocell, ullmix, alpacka och näver

Viskos framställs av dissolvingmassa, en cellulosamassa som kokas och bleks för att få fram en så ren cellulosa som möjligt. Processen uppfanns redan i slutet av 1800-talet. Modellen har bland annat byxor i viskos och en topp i lyocell Läs mer om Skogsindustriernas modereportage

Foto: Gabriel Liljevall

Dissovingmassa till textilier som viskos

Textilmassa av cellulosa, eller dissolvingmassa som det också kallas, är ett nygammalt teknikområde där marknaden nu växer snabbt, främst inom tillverkning av tygerna viskos och lyocell. I Sverige producerar Domsjö Fabriker och Södra Cell Mörrum textilmassa som de exporterar till textiltillverkare i andra länder.