IPCC och skogen

I IPCC:s olika rapporter brukar skogsbruket ingå i markanvändningssektorn. Ett undantag är den fjärde utvärderingsrapporten från 2007 där Forestry hade ett eget kapital. Här konstateras:

"In the long term, a sustainable forest management strategy aimed at maintaining or increasing forest carbon stocks, while producing an annual sustained yield of timber, fibre or energy from the forest, will generate the largest sustained mitigation benefit".

I en mening beskrivs nyttan av att binda koldioxid och lagra den i skog eller produkter samt nyttan av att ersätta fossila utsläpp genom substitution. I allt väsentligt fanns alltså tillräcklig kunskap om det aktiva hållbara skogsbrukets och skogsprodukternas bidrag till att mildra klimatförändringen redan 2007. Den specialrapport som publicerades den 9 augusti 2019 om Klimatförändringar och marken innehåller ur den synvinkeln inga nyheter.

Vad är IPCC?

Förenta nationernas klimatpanel IPPC (Intergovernmental Panel on Climate Change) har i uppgift att förse världen med ett tydligt vetenskapligt perspektiv över det rådande kunskapsläget vad gäller klimatförändring och dess miljömässiga och socioekonomiska påverkan.
IPCC ska analysera - på ett uttömmande, objektivt, öppet och transparent sätt - den vetenskapliga, tekniska och socioekonomiska information som är relevant för att förstå den vetenskapliga grunden till riskbedömningen av klimatförändring orsakad av människan, dess möjliga påverkan och möjligheter till anpassning och mildring av effekterna.

 

Rapportering

IPCC utför ingen egen forskning utan dess uppgift är att framställa utvärderingar av forskningsläget rörande klimatförändringar inducerade av människan. Rapporterna är baserade på kvalitetsgranskade underlag som genomgått kollegial utvärdering och publicerats i internationella, vetenskapliga tidskrifter.
Arbetet mellan utvärderingarna är organiserat i så kallade Focal Points. I Sverige är det SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) som är Focal Point och därmed upprätthåller kontakterna gentemot IPCC:s sekretariat i Genève. Markku Rummukainen är kontaktperson för denna Focal Point, men inte författare till IPCC:s rapporter.

 

Svenska IPCC-författare

Det finns 18 svenska forskare eller forskare verksamma i Sverige som är författare till den sjätte utvärderingsrapporten som kommer 2022. I specialrapporten om klimatförändringar och marken finns två svenska deltagare; kapital 4: Land Degradation, Lennart Olsson, Lunds universitet och kapital 7: Risk management and decision making in relation to sustainable development, Francis X. Johnson, SEI - Stockholm Environment Institute.