Den rödlistade arten Ortolansparv är i princip helt beroende av hyggen för sin överlevnad i norra Sverige. I grunden är det den öppna, varierade miljön med god tillgång till insekter som lockar.
Ortolansparven trivs på bördiga hyggen där tillgången till insekter är särskilt hög under de första 5-10 åren. Hyggen, där avverkningen skett enligt dagens modell med generell hänsyn, erbjuder en variationsrik miljö som påminner om en trädklädd betesmark. Här finns kvarlämnad undervegetation och mindre trädgrupper samt kantzoner mellan mark och vattendrag.
Ortolansparven ingår sedan 2017 i Naturvårdsverkets åtgärdsprogram. Dess status är klassad som sårbar, men visionen är att den ska nå gynnsam bevarandestatus. SCA:s naturvårdspecialister deltar i arbetet med att hjälpa ortolansparven. Ett exempel på insatser kommer från Sundsvallstrakten. Här gjorde SCA tillsammans med länsstyrelser och några ornitologer besök vid platser där man observerat ortolansparven. Målet var att hitta tänkbara åtgärder som ska hjälpa sparven att ha gott om mat till sina ungar.
Gräver fram matställen
En idé man prövar är att gräva stora mineraljordsfläckar på en kvarts kvadratmeter vardera så att det kommer upp bar jord. Ortolansparven verkar nämligen trivas på alla typer av hyggen där markskiktet har blivit stört av till exempel markberedning. I den öppna jorden kan de lätt hitta markinsekter åt sina ungar. Men efter fem, sex år har hygget börjat växa igen och då måste ortolansparven hitta ett nytt område med skydd för boet och gott om mat. Genom att gräva fläckar där man vänder upp mineraljorden kan man "förlänga livet" på lokalen ytterligare några år, så att sparven har tillgång till föda.
– Det är sådana fläckar som vi nu har grävt vid några olika platser med hjälp av grävmaskin, berättar Tomas Rydkvist, SCAs naturvårdsspecialist i Medelpad.
Totalt har SCA hittills hunnit gräva ett par hundra mineraljordsfläckar på marker där ortolansparv finns.
– Nu hoppas vi att de ortolansparvar som lever i det här området ska få det lättare att hitta mat åt sina ungar, säger Tomas. Åtgärden kommer att följas upp under säsongen för att se om ortolansparven utnyttjar groparna för att hitta föda.
Även andra arter såsom törnskata, buskskvätta, gulsparv, nattskärra, och trädlärka trivs bra på eller i närheten av hyggen. Dessa arter är beroende av öppna ytor och har sökt sig till hyggena i takt med att jordbrukslandskapet har växt igen.
Mer om ortolansparven
Ortolansparven häckar främst i jordbrukslandskapet, men i takt med att jordbruket har förändrats har sparven minskat i antal. De senaste decennierna har en allt större andel av ortolansparvarna i Sverige funnits på hyggen i Norrland, ofta på sådana som är markberedda.
Sedan 2017 ingår ortolansparven i Naturvårdsverkets åtgärdsprogram (ÅGP), ett arbete som koordineras av Länsstyrelsen i Örebro län. I dag har ortolansparven en status klassad som sårbar, men visionen är att den ska ha gynnsam bevarandestatus. Det långsiktiga målet med åtgärdsprogrammet är att ortolansparvspopulationen ska öka i antal i de regioner den finns i dag.
