Visste du att skogsnäringen bränner skog för att gynna den biologiska mångfalden? Det gör man för att det finns växter och djur i skogen som är beroende av hettan från elden eller av nedbrutna, döda träd.
Varje år brinner i snitt 0,016 procent av Sveriges skogar. Historiskt brann 1-2 procent varje år. Bränderna har minskat både i antal och omfattning i takt med att skogens värde har ökat för människor i kombination med att brandbekämpningen har blivit effektivare.
En del av dagens bränder är planerade skogsvärdsbränningar för att gynna de arter som behöver eld eller död ved för sin fortlevnad. Sedan mitten av 1990-talet är mängden grov död ved en viktig indikator för skogsnäringens arbete för ökad biologisk mångfald. Grov död ved har stor betydelse för mångfalden av mossor, lavar, vedsvampar och insekter i skogen. De vedlevande insekterna har i sin tur stor betydelse för fågellivet. Idag beräknas mängden grov död ved till 4,4 kubikmeter per hektar i genomsnitt, med en betydligt högre andel på hyggena*.
– Vid en studie i Hälsingland där man jämförde hyggen skapade före och efter 1990-talets mitt kom man fram till att de nyare hyggena hade i snitt 15 kubikmeter död ved per hektar jämfört med äldre hyggen där motsvarande siffra var nio kubikmeter, berättar David Rönnblom, verksamhetsutvecklare för naturvård på Holmen.
– Ökningen av mängden grov död ved är ett resultat av ökade generella hänsyn vid skogsåtgärder. Vid avverkning lämnar vi kvar högstubbar och fallna träd. Ökningen är också ett resultat av olika riktade insatser, berättar David Rönnblom.
Skogsnäringen har skapat bra metoder för att hålla nivån av död ved på en god nivå i de svenska skogarna. Holmen Skogsarbete tjänar som ett gott exempel.
En metod som används i vissa områden är att göra unga träd gamla. Det innebär att man medvetet skadar trädet, inte så mycket så att det dör men så att åldrandet påskyndas. Det skapar attraktiva livsmiljöer både när det skadade trädet lever och när det senare dör. En annan metod för att skapa död ved är naturvårdsbränning.
Raggbocken - bevis på att bränning har effekt
På en del av Holmens mark i Västerbotten har David Rönnblom varit med och genomfört kontrollerade bränningar vid sju tillfällen mellan åren 2000 och 2017. En av effekterna av denna insats är att det nu finns en hel population av arten raggbock på denna mark.
– Det är ett gott bevis på att de naturvårdsåtgärder vi utför har en positiv effekt på biologisk mångfald. Vi arbetar för att alla arter som är naturligt förekommande i skogslandskapet ges förutsättningar att fortsätta leva, säger David Rönnblom.
Svedjenävan, brandnävan, kolflarnlav, sotsvart praktbagge och olika arter av tallkapuschongbaggar är exempel på andra växter och djur som är beroende av skogsbränder
Visste du att...
- En gammal ek med lös, murken ved kan vara boplats åt cirka 1500 arter
- Cirka 100 arter av svampar och insekter är beroende av återkommande bränder för sin överlevnad.
Läs mer om arterna på Artfakta
* Skogsstyrelsen; Fördjupad utvärdering av Levande skogar 2019
