Med grön infrastruktur menas funktionella ekologiska nätverk med livsmiljöer som brukas på ett sådant sätt att biologisk mångfald bevaras samtidigt som ekosystemtjänster och människors välbefinnande främjas i hela landskapet.
Begreppet grön infrastruktur sattes på den politiska dagordningen 2013 och syftar i grunden till att förstärka en landskapsekologisk ansats vid markanvändning. En orsak till att begreppet utvecklades inom EU var att att fragmenteringen av livsmiljöer, som är viktiga för den biologiska mångfalden, var mycket hög i stora delar av Kontinentaleuropa.
Tanken är att värdefulla livsmiljöer, och hur de länkas samman, ska beaktas vid olika typer av markanvändning.
Naturvårdsverket ansvarar för att koordinera arbetet med grön infrastruktur och att stötta länsstyrelserna i respektive län att ta fram regionala handlingsplaner till 2018.
Förbättrade spridningsmöjligheter
Inom stora delar av skogsnäringen finns sedan en tid tillbaka en tradition av att planera naturvårdsåtgärder i ett landskapsperspektiv.
Målklassning och gröna skogsbruksplaner utgör ett bra underlag för den enskilde skogsägaren att prioritera åtgärder i ett landskapsperspektiv. Redan idag genomförs, inom ramen för skogsbrukets frivilliga naturvårdsarbete, en rad åtgärder för att förbättra spridningsmöjligheterna för rödlistade arter.
Det kan exempelvis handla om att avlägsna felaktigt placerade eller trasiga vägtrummor och på så vis undanröja hinder för vandrande fisk. Satsningarna på frivilliga avsättningar och brukande med hög naturvårdsambition i stora landskap (ekoparker eller mångfaldsparker) är också att betrakta som landskapsekologiska åtaganden som är positiva för den gröna infrastrukturen.
Myrmarken främjar ekosystemet
Ungefär 15 procent av Sveriges landareal utgörs av olika typer av lågproduktiv skogsmark, så kallat impediment, där trädklädd myr och olika typer av hällmarker dominerar. I stora delar av norra Sverige förekommer produktiv fastmark ofta i en mosaik av trädklädd myrmark med varierande trädtäckning.
I dessa landskap kan de skogliga impedimenten spela en stor roll som bland annat spridningskorridorer. Därigenom är de viktiga för upprätthållandet av en grön infrastruktur för flera arter av skogslevande fåglar och insekter. De stora områdena med trädklädd myrmark spelar dessutom en stor roll för att främja flera vattenrelaterade ekosystemtjänster som vattenrening och vattenreglering.
Skogsindustrierna anser...
... att begreppet Grön infrastruktur behöver förtydligas. Det är positivt att hela landskapet betonas och att alla typer av mark- och vattenmiljöer finns med. Sverige har många trädbärande miljöer med höga värden utanför skogen såsom alléer, vårdträd, brynmiljöer och övergångszoner mellan olika ägoslag.
...att, som med all landskapsplanering, så finns i diskussionen kring grön infrastruktur en utmaning för privatskogsbruket generellt och i synnerhet det ägandemässigt uppsplittrade sydsvenska skogslandskapet. Samordning och koordinering av rådgivningsinsatser från Skogsstyrelsens sida kommer här att bli viktiga redskap för att skapa en tillfredställande implementering.
