Kompensera landsbygden i omställningen
Just inom transportsektorn pågår en stor omställning för att banta utsläppen och den kommer med radikalt olika villkor för stad och land.
Den hållbara konsumtionen och dess betydelse för minskade utsläpp och en mer jämställd värld diskuteras ständigt. Men vad är egentligen hållbar konsumtion? Magasinet Forum för Bioekonomi har pratat med några av de som deltar i debatten – det visar sig snart att frågan saknar ett svar.
Få begrepp är så i tiden som hållbar konsumtion, men vad det egentligen innebär och hur vi kommer dit är inte lika självklart. I den offentliga debatten om hur vi får en hållbar konsumtion är det företagen, politiken och konsumenten som i olika grad tillskrivs makten att driva förändringen, men vilken roll de olika aktörerna ska spela och i vilken omfattning de kan påverka är föremål för diskussion. När ett perspektiv belyser vikten av politiska regleringar som pushar konsument och näringsliv mot en mer hållbar produktion och konsumtion pekar ett annat perspektiv på den kraft som finns i den fria marknadens förmåga att lösa de utmaningar som vi står inför. Samtidigt har FN beskrivit 20-talet som ett decade of action där vi måste få upp tempot i förändringsarbetet om vi ska klara klimatmålen.
I det här reportaget pratar vi med några av dem som deltar i diskussionen om hållbar konsumtion: från forskare till opinionsbildare och sakkunniga.
En av dem är Tove Ahlström, vd för tankesmedjan Global utmaning som verkar för hållbar utveckling.
– Jag brukar inte prata om hur vi ska uppnå hållbar konsumtion eftersom vi har en bra bit kvar. Jag brukar snarare prata om hur vi kan konsumera hållbarare, säger Tove Ahlström. Vi svenskar måste gå från dagens konsumtionsbaserade utsläpp på ungefär nio ton per person och år till ett–två ton, det är vad jorden har förmågan att suga tillbaka. Motsvarande siffra i Indien är under två ton så vi har ett jobb att göra här.
Ekonomisk och social hållbarhet
Konsumtionsrapporten 2019 från Göteborgs universitet visar att svenskarnas konsumtion har ökat över tid. Hushållen konsumerade 1,7 procent mer 2018 jämfört med året innan och 25 procent mer jämfört med 2008. Men att det bara är rika länder i väst som står för de konsumtionsbaserade utsläppen är en daterad bild. Flera av de länder som har flest dollarmiljonärer ligger i Asien och den globala medelklassen växer samtidigt som de ekonomiska klyftorna ökar i många länder.
Eftersom en stor del av hållbarhetsdebatten har kretsat kring klimatet har den ekologiska aspekten av konsumtionen stått i rampljuset. Men att prata hållbar konsumtion handlar också om ekonomisk och social hållbarhet.
– Det sociala hållbarhetsperspektivet har inte fått den uppmärksamhet det förtjänar, säger Karin M Ekström, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås. Det kan exempelvis handla om utbyggnad av fiber i hela landet, att alla får tillgång till internet oavsett var man bor. Det handlar om rättvisa och välbefinnande i ett samhälle där alla människors grundläggande behov tillfredsställs.
Karin menar att konsumentforskningen ofta har ett alltför urbant perspektiv:
– Det har forskats för lite om hur människor som bor på landsbygden förhåller sig till konsumtion. Digitalisering och e-handel har gett människor tillgång till ett större utbud men kan också leda till att fysiska handelsplatser minskar. Det är problematiskt då de fyller en viktig funktion som social mötesplats både i städer och på landsbygden.
I Jordbruksverkets rapport Allt om miljö och hållbarhet på landsbygden konstaterar författarna att landsbygdsbor generellt har mer direkta utsläpp från transport och uppvärmning medan storstadsbon i genomsnitt har en mer klimatpåverkande konsumtion av andra varor.
