Kompensera landsbygden i omställningen

– Man kan tycka att det är i städerna där det är lättare att åka kollektivt som den stora minskningen av transportutsläppen borde ske, men faktum är att det inte räcker för att nå klimatmålet. Två tredjedelar av alla transporter sker utanför städerna, säger Svante Mandell, forskningschef för miljöekonomi på Konjunkturinstitutet.

Det innebär att folk på landsbygden kommer att drabbas om vi ska nå klimatmålet och samtidigt vill vi ha en levande landsbygd där människor faktiskt bor. Hur löser vi det problemet? Han resonerar att en möjlighet skulle kunna vara att kompensera landsbygden på andra sätt, som att de som bor på vissa orter i landet får göra större skatteavdrag.

Lika svårt som det för landsbygdsbon är att hoppa på närmaste tunnelbana kan det vara för en person med svag ekonomi att konsumera hållbara produkter eftersom de ofta kostar mer. Det i sin tur borde innebära att personer med god ekonomi också är de mest hållbara. Eller?

Studier visar tvärtom

De som bryr sig mest om miljön är förvisso människor med hög utbildning och god ekonomi. Ofta bor de i städerna. Men det är också den här gruppen som konsumerar mest.

– Den grupp som är mest hållbar sett till sina utsläpp är den som har sämst ekonomi, säger Christian Fuentes, konsumtionsforskare vid Lunds universitet. De har helt enkelt inte möjligheten att överkonsumera produkter och tjänster.

Så vad är hållbar konsumtion?

– Det beror på vem man frågar, säger Christian Fuentes. Tittar man exempelvis på kampanjer för hållbar konsumtion så hänger svaret ihop med vilken affärsmodell företaget har. Vissa företag vill sälja tjänster eller hyra ut saker, då är budskapet "köp inte, hyr" eller "konsumera tjänster i stället för produkter". Andra säljer dyrare produkter som ska hålla längre – då handlar det i stället om att konsumera mindre och bättre.

– Ska man vara krass är den mest hållbara konsumtionen den som inte sker alls men jag skulle säga att det vi i första hand behöver göra något åt är masskonsumtionen. Att inte ha fem par löparskor när det räcker med ett par.

Få kommer ge upp sin livsstil för miljöns skull

Men att den enskilda konsumenten av egen kraft skulle kunna driva på en hållbar utveckling är inte sannolikt enligt Halina Brown, professor i miljövetenskap vid Clark-universitetet i Boston, USA:

– Ytterst få kommer att ge upp sin livsstil för miljöns skull. Vi vet att vi behöver minska vår klimatpåverkan men med det vi konsumerar uttrycker vi vår identitet och vår sociala position och tillhörighet. Det väger tyngre.

– Eftersom vi är sociala varelser som definierar oss själva genom att jämföra oss med andra är det svårt att gå mot strömmen. Det vi måste förändra är det komplexa system som går ut på att vi hela tiden ska vilja ha nytt och bättre, säger Halina.

Även Karin M Ekström framhåller att vi är sociala varelser som påverkas av andra men att det finns alltför få studier om detta och hur det påverkar vår konsumtion. Hon anser också att det behövs mer forskning om konsumtionens innebörd och drivkrafter, vad det är som får oss att handla. Den sortens forskning skulle kunna ge insikter som kan användas för att främja en mer hållbar konsumtion.

– Konsumtionens innebörd och drivkrafter, till exempel glädje, social status, nyheter, mode och innovationer, är viktiga att förstå i arbetet för en mer hållbar konsumtion, säger Karin M Ekström. Kunskapen vi får genom att förstå dessa aspekter kan användas till att försöka få människor att konsumera mer hållbart.