Kan hållbar utveckling gå hand i hand med ekonomisk tillväxt?

– Sedan 70-talet har vi i västvärlden visat att det går att ha dramatiskt mindre utsläpp och stigande välstånd samtidigt, säger Mattias Svensson.

Företagen tävlar ständigt om att använda mindre resurser för att producera det vi vill ha och nu har den processen, mycket tack vare digitaliseringen, kommit så långt att vi behöver mindre material och resurser för att möta våra behov. Det som på 90-talet krävde kamera, klockradio och hemdator finns nu i mobilen.

För att åstadkomma en global förändring menar han att företagen måste utveckla billiga och klimatvänliga produkter som möter människors behov.

– Är det produkter som människor behöver så kommer de att spridas snabbt. Trycker politiken på människor produkter utan att veta att det faktiskt är något de efterfrågar kommer det att gå betydligt trögare fram, säger han.

Sofia Ulver, konsumtionsforskare vid Lunds universitet, tror däremot inte att marknaden ensam kan driva fram en hållbar konsumtion i den snabba takt som krävs.

– Jag är inte en marknads- och teknologioptimist. Det finns för mycket motstånd, för starka och pådrivande strukturer och företag som tjänar pengar på icke-hållbar business. Vi måste reglera mer och ge incitament för marknaden och industrin att rikta sig åt ett visst håll. Det är en paradoxal utmaning att vi lever i en global verklighet men vi har få möjligheter att reglera globalt. Det ställer till det enormt för hållbarheten.

Hon anar ett paradigmskifte där kortsiktiga vinstintressen byts ut mot långsiktighet. Sofia menar att butiksreor snart kommer vara ett minne blott, att företag kommer ställa om till nya affärsmodeller.

– Ett intressant resonemang som förs just nu är att vi behöver gå in i en ny fas där värden som långsiktighet och att dela på resurser byggs in i det ekonomiska systemet, exempelvis genom kompletterande nyckeltal till BNP som mått på välstånd. För att komma dit behöver vi fler regleringar kopplade till hållbarhet, säger Sofia.