Cirkulär ekonomi vägen framåt

– Det många inte vet är att den offentliga konsumtionen är oerhört stor, det staten handlar och investerar står för en tredjedel av varje svensks konsumtionsbaserade utsläpp, säger hon. Genom att ställa krav vid offentliga upphandlingar kan vi driva på omställningen. Det kan handla om allt från skolmaten till vilka material vi använder i offentliga byggnader.

På EU-nivå finns i dag en handlingsplan för detta och i Sverige är vi mitt uppe i arbetet med att ta fram en strategi för skiftet till en cirkulär bioekonomi. Omställningen innebär att fossila råvaror till stor del ersätts med bioråvaror, men också att bioråvaror återanvänds och återvinns.

– Vårt gamla sätt att producera, använda och slänga saker fungerar inte längre. Jag ser det inte som ett alternativ att vi ska sluta konsumera men vi måste göra det på ett annat sätt och i ett annat system, säger Minna Autio, professor i hushållsekonomi vid Helsingfors universitet.

Minna har forskat på omställningen till en hållbar bioekonomi där skogsindustrin bidrar, bland annat genom att utveckla produkter och tekniker som tar till vara hela trädet. En annan aspekt är att det som tillverkas får en så lång livslängd som möjligt. Det som för några decennier sedan var rester från massabruken och direkt blev till fjärrvärme blir i dag till produkter som kan återvinnas flera gånger om.

– De flesta av oss tänker att det är papper och hus som vi gör av skogen, men det finns en massa otraditionella sätt att använda trä, som att göra förpackningar och kläder, och de kan bidra till en mer hållbar konsumtion, säger Minna.

Alla de erfarenheter som västvärlden samlar på sig ska förhoppningsvis bidra till att de länder som nu tar stora kliv framåt i sin välfärd inte behöver uppfinna hjulet på nytt.

– Allt som effektiviserar oss kan också effektivisera andra, säger Mattias Svensson. Kan vi bidra till att andra länder väljer solenergi direkt och går rakt på att bygga mobilmaster i stället för telenät är det en enorm vinst.