Thais Linhares-Juvenal växte upp i miljonstaden Rio, bara ett par kilometer från ett historiskt skogsåterplanteringsprojekt. I dag bor hon en kvart från FN-organet FAO:s huvudkontor i Rom, där hon kämpar för att vi ska nyttja skogen mer – och på ett mer hållbart sätt.
I miljonstaden Rio de Janeiro finns en av världens allra största urbana skogar: Tijucaskogen. Den tropiska skogen är hem för 1 600 sorters växter, 350 djurarter och 30 vattenfall. Den delar upp Rio i en nordlig och en sydlig del, och separerar dess västra områden från resten av staden.
Tijucaskogen är också ett spår av den storslagna Atlantiska regnskogen som omgav Rio för hundratals år sedan. Stora delar av skogen gjordes om till odlingsmark när populariteten för kaffe och sockerrör steg, och 1861 uttryckte kejsaren Dom Pedro II sin oro för att den intensiva avverkningen skulle leda till erosion och vattenbrist i staden. Återplanteringen började långt senare, under andra halvan av 1900-talet, men blev en succé.
1961 fick Tijucaskogen nationalparksstatus i Brasilien. Knappt tio år senare föddes vår intervjuperson, Thais Linhares-Juvenal, bara några kilometer från skogens norra gräns.
– Jag är egentligen en rätt atypisk skogsperson; jag växte ju upp i en lägenhet i centrala Rio. Men trots att jag befann mig i en väldigt urban miljö hade jag den här fantastiska, täta, tropiska skogen mitt i stan. Det var ett privilegium, säger Thais Linhares-Juvenal.
Hållbar skogsförvaltning
I dag bor Thais i San Saba i Rom, bara en kvarts promenad från sitt jobb på FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO. FAO:s uppgift är att bidra med kunskapsöverföring om jordbruk, fiske- och skogsfrågor inom ramen för en hållbar utveckling. Thais roll i det hela kretsar kring styrningen och ekonomin för sustainable forest management – hållbar skogsförvaltning.
– Jag leder ett team som arbetar mot länder, mindre samhällen, företag och olika aktörer inom skogssektorn. Vi erbjuder operativt stöd och tar också fram riktlinjer för hållbar skogsförvaltning. Vårt mål är att stärka den skogsrelaterade produktionen globalt, men – och det är ett viktigt men – vi gör det utifrån ett socioekonomiskt och miljömässigt hållbart perspektiv, säger Thais.
– För tillfället arbetar vi bland annat i Moçambique där vi har ett samarbetsprojekt med Världsbanken. Vi ser över lagstiftningen och ramverken kring landets skogsrelaterade produktion. Efter att vi har identifierat faktorer som står i vägen för hållbarhet och socioekonomiska fördelar tar vi fram förslag på nya ramverk och erbjuder fortsatt stöd.
Så länge Thais kan minnas har hon haft ett starkt behov av att förstå hur saker och ting fungerar. Varje morgon går hon upp klockan sex och går igenom rubrikerna i tre olika morgontidningar. Sedan sätter hon på nyheterna på tv:n.
– Jag vill veta hur beslut tas, vad som påverkar utvecklingen och hur jag själv kan skapa förändring – you know, big picture stuff. Det är därför det här jobbet passar mig så bra; det triggar min kreativitet och ger mig adrenalinkickar.
"En fascinerande plats"
Thais har innehaft flera höga tjänster inom skog och miljö innan hon packade väskorna och flyttade till Rom. Hon arbetade vid The Brazilian Forest Service och blev sedan Director of Climate Change på Brasiliens miljödepartement. Hon var även Brasiliens klimatförhandlare i förhandlingarna kring klimatkonventionen (UNFCCC), och hon hade en viktig roll i framtagandet av REDD-systemet (Reducing emissions from deforestation and forest degradation), som syftar till att förhindra avskogning av de tropiska skogarna.
– Jag är egentligen ekonom i grunden, men när jag började arbeta med de här frågorna fastnade jag direkt. Skogen är en så fascinerande plats. När vi stadsmänniskor tänker på skogen tänker vi på själva träden, på virket och kanske även på klimatnyttan. Men stiger vi in i skogen är den så mycket mer. Skogen kan erbjuda skydd och boende för människor, den ger mat och kan förbättra vattenkvaliteten. Hela samhällen är uppbyggda kring produktion och handel av skogsprodukter. Och sist men inte minst är den full av platser med kulturellt, spirituellt och religiöst värde för människor, säger Thais.
Två värdekedjor
Mängden produkter och biprodukter som vi kan få från skogen är något som imponerar på Thais, liksom det faktum att produkterna sträcker sig från klassiskt trähantverk till högteknologiska innovationer. Hon minns särskilt en skalmodell av en Volvobil som tagits fram av bland annat KTH. Delar av karossen var gjorda av kolfiberkomposit av lignin – en restprodukt från skogsindustrin. I modellens batteri användes lignin också som elektrodmaterial.
När hon talar om skogsproduktion är Thais samtidigt noga med att påpeka att det inte bara handlar om produkter som är gjorda av trä.
– Inom skogsproduktion finns två värdekedjor: trävärdekedjan och icke-trävärdekedjan. Den senare av de två, som täcker allt från nötter och svamp till ätbara insekter, glöms lätt bort – men den är otroligt viktig.
De globala målen
När jag frågar om hållbar skogsförvaltning och skogsrelaterad produktion går att koppla till FN:s Globala mål skrattar Thais till. Sedan tar hon ett djupt andetag.
– För mål 1 som är fattigdomsbekämpning ser vi att skogarna genererar inkomst och arbete även på avlägsna och isolerade platser. För mål 2 som är hungerbekämpning har vi dels det ätbara som skogen har att bjuda på, samt hur skogar påverkar vattenkvaliteten och ger brasved som används för tillagning av mat. Jag kan fortsätta med hur vår hållbara modell bygger på att vara inkluderande, inte minst för kvinnor, vilket kopplar an till mål 5 om jämställdhet – eller hur skogens biomassa bidrar till mål 7 om hållbar energi på både lokal och global skala. Sen får vi förstås inte glömma hur skogsproduktion knyter an till mål 12 om hållbar produktion och konsumtion, med tanke på att skogsprodukter generellt sett är förnybara och återvinningsbara.
Hon andas in igen.
– Jag vill inte säga att skogarna bidrar till alla de Globala målen. Men om man ser till skogen som helhet – dess trä- och icketräprodukter, människorna som verkar i den och de som drar nytta av den på andra sätt – så ser man snabbt att den har en kritisk roll i vår hållbara utveckling.
Skogsproduktion utan avskogning?
Frågan om skogsproduktion är inte okontroversiell. För många finns en krock mellan att tala om de icke-ekonomiska värden som skogen besitter och samtidigt propagera för värdet i utökad skogsproduktion. Kritiker anser att skogsmark ska bevaras och pekar på risken för ökad avskogning. Här betonar Thais vikten av just hållbar skogsproduktion.
– Om vi ser på själva betydelsen av ordet hållbar handlar det om att något ska överleva generation efter generation; det ska inte förlora i värde. Och då menar jag inte enbart ekonomiskt värde utan att alla andra fördelar som vi har pratat om också ska bevaras: skogens klimatmässiga värde, dess kulturella värde och de socioekonomiska värdena för befolkningen i området. Det är mitt mantra när jag arbetar med riktlinjer och ramverk för skogsproduktionen.
"Hållbarhet är inte problemet"
Att teoretisera om hållbara processer är en sak och att arbeta efter dem är en annan. Hur villiga är dagens industriaktörer att ställa om till mer hållbara processer?
– Det är inte hållbarhet som är problemet för företagen. En befolkning eller en industri som är beroende av skogen kommer inte att förstöra skogen. Problemet är den osäkerhet som företagen utstår gällande exempelvis skogskoncessioner, brukanderätt och förutsättningar för verksamheten. Jag skulle säga att konflikterna kring brukanderätt driver avskogningen i dag, säger Thais.
Det är när människor saknar långsiktighet som vi kan ta till ohållbara metoder, fortsätter hon.
– Du kan inte planera kring något i dag som du kanske inte har brukanderätt till i morgon. Då kommer du att tänka – och skörda – kortsiktigt. Därför behöver vi tydligare ramverk för hur industrier bör och får verka i skogen, så att de kan planera framåt.
Hållbarhet i värdekedjorna får heller inte bara handla om skördandet och träden utan måste även inkludera sociala frågor, som goda arbetsvillkor, säger Thais.
– Ramverken måste dessutom vara inkluderande. Behoven för mindre företag och samhällen måste erkännas i ramverken för att de ska vara hållbara. Förra året tog vi på FAO fram riktlinjer för hållbara skogskoncessioner för just det syftet.
Rådet till Sverige
Vilken roll spelar Sverige i den globala utvecklingen av hållbar skogsförvaltning? Thais anser att vi som nation har stor möjlighet att påverka och skulle därför vilja se att Sverige tog större plats i internationella sammanhang.
– Mitt land har lärt sig mycket om skogsförvaltning från Sverige och Norden, inte minst tack vare er långa tradition av skogsbruk som sträcker sig från generation till generation. Sverige är också en ledare inom träproduktsinnovationer. Det betyder mycket när länder med en så pass solid relation till skogen och dess produkter bidrar till den hållbara agendan – så får jag ge något råd skulle det vara att höja rösten.