Rapport om bioekonomins framtid

Forskare vid Stockholm Environment Institute (SEI) har tagit fram rapporten "Den svenska bioekonomin: definitioner, nulägesanalys och möjliga framtider". Med siktet inställt på år 2050 är en av slutsatserna att oavsett samhällsutveckling så kommer bioråvara att ha ökande betydelse i allt fler sektorer, från byggnation till drivmedel, kemi och nya material.

Rapporten, som presenterade i juli 2016, konstaterar att en hållbart utformad bioekonomi är en viktig pusselbit för att möta klimathotet. De svenska biomassaresurserna, särskilt från skogen, bedöms i framtiden bli än mer betydelsefulla för svensk ekonomi. Idag utgör bioekonomin knappt 10 procent av näringslivets förädlingsvärde och cirka 16 procent av svensk varuexport. Av den samlande BNP:n för Sverige utgör bioekonomin cirka fem procent.

– En utvecklad och hållbar bioekonomi kommer att behöva vara en viktig komponent för att Sverige ska kunna nå regeringens mål att bli världens första fossilfria välfärdsstat 2050, säger Olle Olsson som är forskare på SEI och en av rapportförfattarna.

Rapporten pekar på att omställningen till en utvecklad bioekonomi innebär en samhällsförändring som kräver insatser från både staten och näringslivet. På det politiska området pekar författarna av rapporten ut offentlig upphandling som ett särskilt viktigt verktyg för att få fart på omställningen.

– Allt som görs av olja kan göras av träråvara. I framtiden kommer vi att se nya material med nya funktioner. Kunskapen och innovationsförmågan finns men rapporten pekar på att tekniksprång behöver stöd, inte minst genom satsning på forskning och utveckling från både näringsliv och det offentliga, säger Carina Håkansson, VD för Skogsindustrierna. Detta är Sveriges chans, inte bara genom vår råvara utan genom att vi kan exportera morgondagens samhällsnyttiga lösningar genom svenskt kunnande och teknik.

Med en ökad efterfrågan på bioråvara understryker rapportförfattarna vikten av att samtidigt säkra en god och förbättrad status för biologisk mångfald samt att synliggöra värdet av de ekosystemtjänster som ligger utanför produktion av virkesråvara.