Joanna Dupont-Inglis: På en annan nivå

Joanna Dupont-Inglis, Europabio

Joanna Dupont-Inglis

Titel: Generalsekreterare, direktör för industriell bioteknik
Företag: Europabio
Född i: London, Storbritannien.
Bor i: Bryssel, Belgien.
Uppdrag: EU:s panel för bioekonomins aktörer
Twitter: @joannadupont

I Bryssel kan hon jobba för en bättre miljö i hela Europa. Här kämpar Joanna Dupont-Inglis för en bioekonomisk framtid.

Barndomens fascination för att göra saker från naturen har utvecklats till en passion för att verka för bioekonomins potential i EU. Joanna Dupont-Inglis är generalsekreterare på Europabio, den Brysselbaserade sammanslutningen av bioteknikföretag, vars innovationer är en förutsättning för en framtida bioekonomi.

Som barn var Joanna Dupont-Inglis ivrigt sysselsatt med att få saker att växa eller att göra saker av sådant hon hade odlat fram. Hon gjorde färg, drycker och parfymer – allt av material hon hittade i naturen.

– Ändå var jag hyfsat populär! minns hon.
I dag är Joanna Dupont-Inglis generalsekreterare på Europabio, den Brysselbaserade sammanslutningen av bioteknikföretag.

EU-politiken var en slump

– Biotekniken har en enorm potential att förbättra livskvaliteten för en växande befolkning i EU, samtidigt som man kan utnyttja naturresurserna mer effektivt. Det är bara det att många politiker inte känner till det än, menar Joanna. Det kan verka som ett självklart vägval, men att det blev EU-politiken var en slump.

– Det var faktiskt en ren tillfällighet att jag hamnade i Bryssel efter universitetet. Jag hade en kompis som arbetade på Storbritanniens ständiga representation här. Jag åkte för att hälsa på henne år 2000, och stötte på en annan kompis från förr som letade efter någon med miljöbakgrund som kunde tänka sig att arbeta på konsultbyrå. 

Det var startskottet för Joanna Dupont-Inglis karriär. Men det blev mycket att sätta sig in i. Hon växte upp i norra London och hade blygsamma kunskaper om hur lagstiftningsprocessen i EU fungerade, trots att hon hade med sig en examen i miljövetenskap och Europastudier från University of Sussex i Brighton.

– Innan jag kom hit hade jag bara nosat lite på EU-politiken, och jag tror att jag insåg hur mycket gott man skulle kunna åstadkomma genom den, minns hon. Jag gillade att miljöfrågorna inte behandlades isolerat eller som något som låg innanför nationsgränserna. Allt handlar om flöden och är föränderligt.

Luft och hav och vatten är inga nationella frågor. Därför tyckte jag det kändes vettigt med en europeisk strävan att förbättra miljökvaliteten i hela Europa. Men jag hade ingen aning om hur det gick till och bara en vag uppfattning om hur institutionerna arbetade. Det var en aha-upplevelse och det tog mig några år att få grepp om processerna.

Bioteknik väcker känslor 

Hon började på en stor konsultbyrå i Bryssel där hon arbetade med ansvarsfull hantering av kemikalier, och den europeiska kemiindustrins samarbetsorganisation Cefic var en av kunderna hon ansvarade för. Sedan arbetade hon två år på EU-kommissionens generaldirektorat för miljö med att administrera Life-programmets finansieringsinstrument. Därefter gick hon till tankesmedjan The Centre.

– Där fick jag jobba en hel del med icke-statliga och internationella organisationer och hitta lösningar för vad som nu är känt som målen för hållbar utveckling. Det kunde handla om att erbjuda hälso- och sjukvård till utvecklingsländer, bekämpa fattigdom och verka för innovationer för hållbarhet. Det gjorde att jag fick möjlighet att jobba med en bred och blandad grupp av människor med olika bakgrund och perspektiv.

Europabio var kund till The Centre, och efter att ha varit konsult åt dem gick hon 2009 in i deras jordbruksbioteknikteam, för att sedan flytta över till Europabios horisontella kommunikationsfunktion.
Det har inte alltid varit en enkel uppgift. Bioteknik kan väcka känslor hos folk, vilket kan sprida förvirring och rädsla bland lagstiftarna. Det gäller särskilt på områdena jordbruk och livsmedel.

Europabio

Fullständigt namn: The European Association for Bioindustries
Grundad: 1996
Ordförande: Tjerk de Ruiter, Corbin
Generalsekreterare: Joanna Dupont-Inglis
Medlemmar: 77 företagsmedlemmar, däribland Solvay, Bayer, Pfizer, Merck, Novartis och Syngenta, plus 15 nationella biotekniksammanslutningar som i sin tur representerar över 1 800 små och medelstora bioteknikföretag.

www.europabio.org

– När jag började bekanta mig med bioteknik blev jag förvånad över hur känsligt ämnet var för många, säger Joanna. För mig har det alltid känts fullkomligt rimligt: Om man kan utveckla nya sorters grödor, använda kraften från naturen och biotekniken för att ta fram produkter och processer som är mer hållbara inom ramen för ett av världens mest rigorösa regelverk, varför inte?

– Som samhälle har vi alltid varit beredda att ta till oss nya metoder och produkter om vi sett fördelarna med dem, utan att fundera så mycket på om de innebär några risker. Men det verkar inte gälla för bioteknik, noterar hon. För tio år sedan var det ingen eller väldigt få som använde smartphones, Twitter, Amazon, Google, Uber, hoverboards, Airbnb eller Facebook, men när allt detta kom tog vi till oss det helhjärtat. Men när det gäller bioteknik är folk mycket mer avvaktande.

"Om man kan använda kraften från naturen för att ta fram produkter som är mer hållbara, varför inte?"

Joanna Dupont-Inglis

EU:s bioekonomi värd 22 biljoner euro

Bioteknik kan innebära olika saker för olika människor. Termen "bioekonomi" har definierats av 40 länder runt om i världen som har tagit fram nationella bioekonomistrategier. Men det finns fortfarande ingen universell definition. I Nordamerika förstår man bioekonomi som företagens kommersialisering av bioteknologiska processer. Men i Europa ligger fokus på biomassa, alltså råmaterialen.

Joanna har ägnat mycket av sin tid åt att belysa möjligheterna och utmaningarna med att arbeta med bioteknik. Men hur skulle hon själv definiera bioteknik för någon som inte har en aning om hur det fungerar i politikens värld?

– Bioteknik handlar om att lära av naturen och levande system och hitta sätt att utveckla nya produkter och processer som ger fördelar eller lösningar för samhället, säger hon.

Bioekonomin i EU omsätter redan i dag två biljoner euro årligen, främst inom jordbruk, skogsbruk och fiske, och sysselsätter över 22 miljoner EU-medborgare. Men Joanna menar att potentialen ändå är mycket större.

Utmaning att sprida kunskap

Efter sina år i branschen har hon lagt märke till en förändrad inställning till hållbarhet och cirkulär ekonomi när det gäller bioekonomi, både hos politiker och allmänhet. Hon säger att det varierar väldigt i kunskaperna bland politikerna i Bryssel, men att många lagstiftare inser potentialen.

– Som tur är har vi personer både i kommissionen och parlamentet – och även i rådet – som är kunniga och intresserade av vetenskap och teknik, säger Joanna. Så det finns definitivt en bra grund för diskussion och politisk utveckling.

– Det finns dessutom en bred allmänhet som är öppen och mottaglig för tanken att använda tekniken för att hitta innovativa lösningar, men som inte vet så mycket om bioteknik och inte är intresserade eller känner att ämnet är svårtillgängligt. De är förmodligen villiga att lära sig mer, men har helt enkelt inte tid att fördjupa sig i den komplexa tekniken.

Hon tillägger att det dock även finns en grupp som är starkt negativ och har bestämt sig från början för att misstro tekniken. Motståndet avser snarare genetiskt modifierade organismer, GMO, än läkemedel och andra produkter och processer.

– Från mitt perspektiv, och så arbetar även EU med bioekonomin, drivs ansträngningarna av pragmatism och en god portion välgrundad och legitim oro för hur våra resurser används och trycket på den biologiska mångfalden, sammanfattar hon. Från bioekonomisynpunkt är det rätt pragmatiskt, för folk inser den stora potentialen i att använda sådant som tidigare betraktades som avfall för att kunna försörja en växande befolkning.

Det finns fortfarande hinder för att vi ska kunna utnyttja bioteknikens fördelar, och ett sådant är motståndet hos allmänheten.

– Om jag skulle fråga mina jordbrukskolleger som arbetar med bioteknik tror jag inte att de skulle säga att diskussionsfältet i EU är lika brett ännu som jag tycker att det är för mig, säger hon. Samtidigt ökar villigheten globalt att odla genmodifierade grödor och diskutera de enorma fördelar det kan ge. Och tittar man på hälso- och sjukvården finns det en stor nyfikenhet på hur tekniken kommer att hjälpa oss att utveckla nya metoder för att behandla några av våra mest förödande sjukdomar. Men det krävs också stora investeringar för att få fram nya behandlingar.

Och just bristen på investeringar och lämplig politisk infrastruktur är ett stort hinder för att utnyttja biotekniken fullt ut i alla sektorer.

Skogsnäringens roll i bioekonomin

När det gäller den växande bioekonomin säger Joanna att skogsnäringen är en viktig aktör.

– Skogsnäringen har väldigt stor potential som hörnsten inom bioekonomin för att bekämpa klimatförändringen, nå FN:s mål för hållbar utveckling och skapa värde, hälsofördelar, arbetstillfällen och tillväxt på landsbygden och befolkningen där. Allt som kan framställas av olja kan också framställas av trä. Det är det få som känner till, men när man förklarar för folk och de får ta och känna på produkter som är gjorda av trä i stället för fossilt material, blir de väldigt entusiastiska över de här förnybara alternativen.

Joanna framför ett av Bryssels mest kända landmärken, statyn av fältmarskalken Montgomery. I bakgrunden anas också Cinquentinaire-monumentet. Båda dessa Bryssel-kändisar ser hon från kontorets fönster. 

"Bioteknik handlar om att lära av naturen och levande system och hitta sätt att utveckla nya produkter och processer som ger fördelar eller lösningar för samhället", menar Joanna Dupont-Inglis. Här ser vi ett fantastiskt exempel från Continental som tillverkar bildäck av maskrosgummi.

Trots hinder ser framtiden ljus ut för biotekniken och Joanna Dupont-Inglis arbetar just nu på ett antal intressanta projekt.

– På Europabio jobbar vi hårt med att visa kopplingarna mellan industriell bioteknik och målen för hållbar utveckling. Vårt europeiska forum för industriell bioteknik och bioekonomi i Toulouse i oktober fokuserar på det. Vi hoppas också på ett ambitiöst och progressivt Horisont Europa-förslag, så att vi kan bygga vidare på allt bra som uppnåtts genom det gemensamma företaget för biobaserade industrier (BBI) och hoppas på ett andra mandat för detta banbrytande initiativ.

Mot bakgrund av detta ger sig Joanna på att sia kring vilka biomaterial som kommer att ersätta ändliga material på kort sikt och vad som är mer realistiskt att förvänta sig på lång sikt.

– Det kan handla om bildäck av maskrosgummi, kosmetika av växter, fibermassa av apelsinskal, högvärdiga kemikalier av hasselnötsskal, kosttillägg av alger och plastförpackningar till ost av mjölkavfall. På längre sikt, efter hand som vi accepterar att vi måste sluta stödja de fossilbaserade branscherna och i stället börja använda biomassa när vi utvecklar nya förnybara material, kommer vi att få se många nyskapande tillämpningar i vår vardag.

Bioteknik förblir ett spännande område att verka för inom i Bryssel. Även om det finns utmaningar så det räcker och blir över, är de möjliga vinsterna för ekonomin, människorna och planeten en stark drivkraft för att arbeta vidare.