5 000 nya jobb kan skapas om Flaggskepp bioraffinaderi blir verklighet.
Ett bioraffinaderi utan motstycke i svensk industrihistoria kan bli verklighet. Förstudien är klar och den visar att det skulle bli en lönsam investering. Men en
av de frågor som återstår är var det ska byggas. Bland flera lämpliga platser är Domsjö utanför Örnsköldsvik en het kandidat.
97 procent av den produktiva ytan i norra Sverige är täckt av skog. Och i Västernorrland bubblar bioekonomin.Det visar sig i den förstudie som kan resultera i ett nytt bioraffinaderi i Domsjö, Örnsköldsvik, och SCA:s investering på 7,8 miljarder för att dubbla produktionen av blekt sulfatmassa i Sundsvall. Regionens driv för att bland annat främja övergången till en fossilfri fordonsflotta och utvecklad bioekonomi förverkligas i flera projekt mellan forskning och näringsliv men också genom ett aktivt påverkansarbete på EU-nivå för att stärka skogens ställning.
Politiska förutsättningar behövs
– Det finns en enorm potential i norra Sveriges skogsresurser, säger Magnus Matisons, projektledare Biofuel Region, en av Norrlands klusterorganisationer som huvudsakligen finansieras från offentligt håll.
– Vi har 16 hektar skog per person i de fyra nordligaste länen vilket är helt unikt utifrån ett centraleuropeiskt perspektiv. Den skogen vill vi förvalta på ett hållbart sätt, bland annat genom att skapa rätt politiska förutsättningar.
Lars Winter, vd för Domsjö Fabriker och Jonas Joelsson, projektledare på Rise Processum har samarbetat i förstudien.
Nytt bioraffinaderi = 5 000 nya jobb
Om det projekt som kallas Flaggskepp bioraffinaderi blir verklighet skulle det skapas ungefär 5 000 nya jobb. En tänkbar plats för bioraffinaderiet är Domsjö Fabriker där bioekonomin bubblar redan i dag. Här är dissolvingcellulosa en betydande del av tillverkningen. Den görs av trä och blir till textil. Intresset för textilcellulosa ökar stadigt i takt med att bomull är på väg att bli en bristvara och polyesterns ursprung i fossila råvaror är problematisk.
– Jag ser inget annat alternativ än skogen om det växande textilbehovet ska tillgodoses med hållbar råvara, säger Lars Winter, vd Domsjö Fabriker. Blir bioraffinaderiet verklighet får vi kapacitet att möta efterfrågan.
Restprodukter blir biodrivmedel
En miljon ton cellulosa och 500 000 ton sidoprodukter beräknas Flaggskepp bioraffinaderi producera. Förutom cellulosaproduktionen ligger potentialen i att ta tillvara på restprodukterna från tillverkningen. Av dem görs exempelvis biodrivmedel och protein till fiskfoder. Med
bioraffinaderiets kapacitet skulle proteinframställningen få den storskalighet som behövs för att ta produkten ut på marknaden.
– Det finns flera innovationer som vi kan göra kommersiellt gångbara om vi kommer upp i kapacitet. Som det är nu testas ofta innovationer som tar tillvara på skogsindustrins sidoströmmar i existerande processer vilket är för småskaligt för att vara lönsamt, säger Lars.
Satsning på 15 miljarder
Tolv företag – däribland H&M, Holmen och Ikea – är tillsammans med Länsstyrelsen projektfinansiärer till förstudien. Rise Processum är den koordinerande parten.
– Nästa steg är att skapa tillräckligt intresse för att gå vidare in i en förprojektering, säger förstudiens projektledare Jonas Joelsson, Rise Processum. Lars Winter betonar att det nu måste klargöras om bioraffinaderiet kan försörjas med råvara från svenska skogar.
– Vi måste få klarhet i om det ökade virkesbehovet kan tas ur de svenska skogarna där tillväxten är större än dagens uttag. Om inte, så byggs bioraffinaderiet där tillgången på råvara finns, säger Lars. Bioraffinaderiet skulle kosta minst 15 miljarder. Det gäller att samla tillräckligt många investerare. Jonas Joelsson fortsätter:
– Nationellt är intresset stort för det här stora steget inom skoglig bioekonomi. De produkter som anläggningen kan tillverka visar att vi kan möta grundläggande behov som mat, kläder och mobilitet med skogen som råvara.
