Sverige kan komma att behöva köpa krediter från andra EU-länder för att fortsätta avverka skog upp till den nivå som är långsiktigt hållbart. Det är en olycklig konsekvens av den nya referensnivån för skogsavverkning som SLU har räknat fram till EU:s LULUCF-förordning.
– SLU:s rapport är tydlig. EU:s regelverk överensstämmer inte med Sveriges gängse metod för att beräkna framtida avverkning. EU:s förordning till trots, så måste Sverige hålla fast vid att det är den långsiktigt hållbara avverkningsnivån som är grunden för hur skogen ska bidra till klimatarbetet. Gör vi inte det så sänker vi vår ambition i klimatarbetet och det kommer att ta längre tid att fasa ut det fossila, säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna.
Kolinlagring vs klimatnytta
Allt bottnar i två skilda synsätt. I LULUCF-förordningen, som hanterar markanvändning inom EU, är utgångspunkten att skogen ska användas för att öka inlagringen av kol. Den svenska utgångspunkten är däremot att använda skogen för högsta möjliga klimatnytta, inom ramen för vad som är hållbart på lång sikt.
– Skogsindustriernas utgångspunkt har hela tiden varit att LULUCF-förordningen inte får begränsa möjligheterna att använda den högsta möjliga hållbara avverkningsnivån i Sverige. Det skulle ge sämre effekt för klimatet än att avverka och satsa på att ersätta fossila material, säger Mårten Larsson.
I omställningen från fossilt till förnybart ser Skogsindustrierna en ökad efterfrågan på förnybara material från skogen från många branscher. Det vittnar bland annat de olika färdplanerna för ett Fossilfritt Sverige om. Svensk skogsindustri har de senaste åren gjort rekordinvesteringar för att möta efterfrågan och bidra till klimatarbetet. Därför blir LULUCF-förordningen med historiska referensnivåer för att avgöra framtida avverkningsnivåer ett gissel.
– När världen ropar efter fossilfria, förnybara material och energikällor låter EU de avverkningsnivåer styra som rådde när fossila material hade sina glansdagar och inte ifrågasattes. Hur bidrar det i klimatarbetet och i utfasningen av fossila material?, undrar Mårten Larsson.
Risk för rapportering av utsläpp från skogsbruket
Det finns en uppenbar risk att Sverige med den nu föreslagna referensnivån kommer att behöva rapportera utsläpp från skogsbruket under perioden 2021-25. Regering och riksdag behöver besluta om hur detta ska hanteras så att förordningen inte skapar osäkerhet kring framtida avverkningar och bioekonomins utveckling. Det kommer också behövas åtgärder för ökad skogstillväxt, för att på lång sikt trygga tillgången på skogsråvara.