En strategi för tillväxt och omställning för Europa – så presenterade Ursula von der Leyen EU-kommissionens European Green Deal. Om det är avsikten med strategin menar Skogsindustrierna att kommissionen behöver få en helhetsbild av skogens och skogsprodukters viktiga bidrag.
Programförklaringen för European Green Deal saknar ett tillräckligt brett synsätt om hur vi behöver ställa om samhället. Utöver energianvändningen krävs även ett skifte från fossila till förnybara produkter menar Anna Holmberg, chef för Skogsindustriernas Brysselkontor:
– Det är frustrerande att materialsubstitution inte har någon plats i programförklaringen, trots att alla vet att Europa behöver ställa om sin materialanvändning, inte enbart sin energianvändning. När kommissionen lyfter behovet av ett ökat byggande och renoverande av klimatskäl borde de samtidigt trycka på behovet av en ökad användning av trä som material. Risken är annars uppenbar för ökade utsläpp från byggsektorn.
Kommissionen intar med European Green Deal en offensiv och ambitiös hållning i klimatfrågan.
– Det är tydligt att klimatfrågan kommer dominera arbetet i Bryssel de närmaste fem åren. Det handlar om en klimatlag för att Europa ska nå nettonollutsläpp senast 2050. Med stor sannolikhet kommer också klimat- och energimålen för 2030 att höjas. Europa vill ta täten med höga ambitioner i fråga om biologisk mångfald och en förnyad handlingsplan för att ytterligare göra ekonomin cirkulär. En ny industristrategi ska säkerställa att vi har en industri i Europa som bidrar till omställningen och klarar den globala konkurrensen, säger Anna Holmberg.
Mer skog behövs i Europa
Kommissionen lyfter behovet av en återbeskogning av Europa, för kolbindning, biodiversitet och för en växande cirkulär bioekonomi.
– Idag består 42 procent av EU:s yta av skog. Men det är bra att man vill se ökade satsningar på skogstillväxt, för skog kan vi inte få för mycket av i ett framtida fossilfritt samhälle, säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna.
För omställningen från fossilt till förnybart är det viktigt att EU-politiken inte får ett ensidigt fokus på bevarande av natur och att vi fortsatt har en nationell rådighet över skogspolitiken, menar Mårten Larsson:
– Vi kommer behöva använda förnybara naturtillgångar för att minska beroendet av olja och kol. Det innebär ett fortsatt aktivt och hållbart skogsbruk med en jämn uthållig avverkning och produktion av timmer, papper och energi.
Krav på återvunnet innehåll riskerar slå snett
Av programförklaringen framkommer också att kommissionen överväger att ställa krav på obligatorisk andel återvunnet material i produkter. Här är det viktigt att ha med sig att olika material har kommit olika långt i sin cirkularitet. Skogsindustrin har redan hög återvinning. En universallösning fungerar därför inte för alla material menar Kai-Yee Thim, produktdirektör på Skogsindustrierna:
– Helhetsperspektivet är viktigt, det vill säga att följa materialens och produkternas geografiska resa. När det gäller skogsbaserade produkter står Norden för den färska träfibern som exporteras, med Europa som största marknad. Här sker därmed återvinningen. Ska Sverige då ha ett krav på återvunnet material kan det leda till att vi behöver återimportera produkterna till Sverige, säger Kai-Yee, produktdirektör på Skogsindustrierna.
Importskatt kan leda till motåtgärder
Som en av världens största exportörer av massa, papper och sågade trävaror är svensk skogsindustri beroende av en väl fungerande handel. Det uppges att EU-kommissionen överväger att införa en importskatt på varor tillverkade i andra delar av världen, om dessa länder har lägre klimatambitioner och därmed tillåter högre utsläpp vid produktion än i Europa.
– Även om syftet kan synas gott ställer vi oss tveksamma till denna idé, eftersom vi inte ser hur det skulle kunna genomföras utan att vara i strid med WTO. Vi ser istället en hög risk för att det skulle kunna leda till motåtgärder från andra länder, vilket riskerar att påverka världshandeln negativt, säger Kerstin Hallsten, chefsekonom på Skogsindustrierna.
