Hur kan skogen bidra till en hållbar och cirkulär textilindustri – och förhoppningsvis också till en växande exportnäring för Sverige? Ta del av godbitarna från ett seminarium för riksdagens ledamöter. På scen: Maria Baldin från Södra, Jennie Rosén från Swedish Fashion Council och Erik Perzon på RISE.
För några veckor sedan gick Södra ut med en stor nyhet som fick textilindustrin att spetsa öronen: Södra kan återvinna textil av blandmaterial i sin textilmassaprocess. De separerar bomullen från polyestern och blandar sedan ner bomullen i sin textilmassa. Inledningsvis enbart vit textil, men i nästa steg är tanken att kunna ta emot även färgad textil.
– Nyheten har väckt intresse runt om i världen, eftersom vi är först ut med att kunna göra detta storskaligt, berättar Maria Baldin, kommunikations- och hållbarhetschef på Södra. Intresset är framförallt stort inom modebranschen, som ser en stor efterfrågan på återvunnet material. Ambitionen hos Södra är att även kunna ta emot kläder i framtiden.
Och det var precis det som Södra var ute efter när de släppte sin nyhet. För det är svårt att få tag på råvara för att göra ny textil av gammal textil. Det vittnar även Erik Perzon, forskare på RISE om, som bland annat varit projektledare för Entis, Etablerad närodlad textil i Sverige:
– Vi slänger 200 ton textil i soporna om dagen, bara i Sverige. Bara en femtedel av våra kläder samlas in för återanvändning. Samtidigt är den stora utmaningen för de företag som vill satsa på att göra ny textil av återvunna material att få tag på råvaran, säger Erik Perzon.
– Det finns ett stort behov av branschöverskridande samarbete och nya affärsmodeller för att komma tillrätta med detta, instämmer Jennie Rosén, vd på Swedish Fashion Council.
Forskning och digitalisering
Viskos, lyocell och modal heter de textilier som idag tillverkas av cellulosa från skogen. Det finns flera forskningsprojekt i Sverige och Finland som tittar på att hitta nya sätt att tillverka cellulosabaserad textil eller nästa version av skogsbaserad textil, som Erik Perzon kallar den:
– Idag tillverkas lyocell på ett hållbart sätt, men vi behöver hitta metoder att tillverka textil med mindre mängd kemikalier än vad som till exempel används i viskostillverkningen. Tree To Textile, som IKEA, H&M, Kiram och Stora Enso är med i, är ett av flera spännande projekt just nu, säger Erik Perzon.
För att förenkla återvinning av textil och för att kunna upplysa konsumenter om ett plaggs hållbarhet trycker en enig panel på att det är avgörande att få till spårbarhet av kläder genom till exempel RFID-taggar. Kunden ska kunna få veta vilket material plagget är tillverkat av, var och av vem.
– Det handlar om transparens mot kunden. Ett plagg tillverkat av textil från ett hållbart svenskt skogsbruk kommer garanterat ligga bra till hos kunden och också gå att ta mer betalt för, säger Jennie Rosén.
– Informationen är också viktig för återvinning av plagget eftersom det underlättar sorteringen. Och här är det helt avgörande att få till ett gemensamt globalt system. Det här diskuterar vi med SIS just nu, fyller Erik Perzon i.
En ny svensk exportsuccé?
Det bubblar onekligen på flera håll i Sverige för att vara med och förändra modeindustrin. När Swedish Fashion Council ställde in modeveckan tidigare år, för att branschen inte nått tillräckligt långt vad gäller hållbarhet och digitalisering, väckte det stor internationell uppmärksamhet.
– Sverige skulle kunna gå ledande in i en omställning för modebranschen globalt. Det som krävs är mer branschöverskridande samarbete för att få till nya affärsmodeller, säger Jennie Rosén.
Svensk skogsindustri är redan med på tåget, både genom att återvinna textil och genom att utveckla nya textilier från skogen.
– För att öka tillgången på skogsråvara till en global modeindustri kommer vi också behöva öka det hållbara skogsbruket i världen. Här kan vi i Sverige bidra genom att exportera vårt kunnande, säger Maria Baldin.
