På Bioekonomiriksdagen i Göteborg fick Sveriges kommande bioekonomistrategi stort utrymme. Nu när den ligger på regeringens bord handlade diskussionerna främst om vad den ska innehålla.
Inledningstalaren Per Callenberg, statssekreterare hos näringsminister Jennie Nilsson, hävdade med stöd av Harry Martinsons diktning att vi är ett granskogsfolk, ja rent av bioekonomistrateger i folksjälen.
Han kommenterade också regeringens uppdrag att ta fram en bioekonomistrategi:
– Vi håller på med bioekonomistrategin. Jag kan inte ge några konkreta besked om tidplanen för den, men vi vill gärna prata om den och få inspel om dess syfte, mål och avgränsningar.
Per Callenberg var särskilt intresserad av att höra hur strategin ska jacka i det regeringen redan arbetar med som kopplar till bioekonomin, såsom nationella skogsprogrammet, livsmedelsstrategin och gemensamma initiativ med Finland och EU för att främja bioekonomin.
Bioekonomiriksdagens andra dag ägnades helt och hållet åt att diskutera strategin i en rad panelsamtal.
Här följer ett axplock av det som sas från scenen.
Vad ska ingå i bioekonomistratregin?
– Det finns så många initiativ på regional och nationell nivå som jobbar med tillväxt i bioekonomin. Jag ser ett behov av ett paraply för allt detta som beskriver hur vi byter ändliga resurser mot förnybara och sätter ambitiösa mål för detta arbete, sa Carina Håkansson, Skogsindustrierna.
Carina lyfte behovet av att satsningar på innovation och stimulans av efterfrågan på biobaserade produkter tas med i strategin. Samverkan mellan olika sektorer är en annan viktig del.
Maria Hollander från värmländska Paper Province:
– Vi har en regional bioekonomistrategi, men jag vill haka på en nationell strategi som ger riktning, det skulle vi ha nytta av. När jag är ute i olika sammanhang i Norden och EU och man visar kartan med alla länder som har en bioekonomistrategi är det pinsamt att Sverige inte har en.
– Genom en bioekonomistrategi kan vi få politiken att kraftsamla resurser, sa Fredrik Fredriksson, Länsstyrelsen i Västra Götaland. Det är viktigt att bryta ner strategin på regional och lokal nivå för det är där målkonflikter finns och blir tydliga.
Bo Karlsson från Skogforsk hade sitt perspektiv klart för sig. Det handlade om att få tydligt besked om ökad tillväxt i skogen:
– Jag jobbar med plantförädling och här är det viktigt att vi ges ett långsiktigt uppdrag i strategin. För det tar lång tid från action till leverans, i snitt 70 år från planta till att ett träd har växt klart.
Är det snarast en klimatstrategi?
– Klimatet är viktigt, men bioekonomi är bredare än så. Det handlar om omställningen till ett mer hållbart samhälle där även social och ekonomisk hållbarhet ingår, sa Carina Håkansson.
– Bioekonomin är viktig för en levande landsbygd. Därför bör satsningar på kompetensutveckling ingå i strategin. Det behövs även pengar till landsbygdskommuner för att utveckla biobaserade och cirkulära lösningar – vi måste engagera civilsamhället, sa Maria Hollander.
Reflektioner från politiker på plats
– Det var i mars i år som riksdagen gav regeringen i uppdrag att ta fram bioekonomistrategin. Så det är bara att lägga i växeln och köra. Här har vi chans att hantera stad-land-problematiken. Vi kan se till att landsbygden får betalt för sina resurser. Med satsningar på bioekonomin kommer de i ett helt annat läge än idag, sa Kjell-Arne Ottosson (KD), som såg möjligheter att få långsiktiga besked om äganderätten och få ett slut på importen av biodrivmedel med en svensk strategi.
Rickard Nordin (C) var inne på samma linje:
– Pratar vi bara klimat fokuserar vi bara på miljöbudgeten. Det här är ju landsbygdsfrågor! Det är också säkerhetspolitik – genom att byta ut olja till svensk bioenergi slipper vi skicka pengar till Putin. Det är också hälsofrågor – när bussarna kör på biogas istället för diesel slipper vi hälsofarliga partiklar i luften. Vi måste tänka utanför boxen och bredda diskussionen.
– Dagens diskussion om klimatfrågan är kopplad till ångest och skam. Men den diskussion vi har här ger hopp. Och jag instämmer i att bioekonomin bygger hela landet, sa Marlene Burwick från S, som samtidigt underströk Per Callenbergs budskap att det är viktigt att definiera vad strategin ska fylla för behov vid sidan av övriga strategier.
Hur ser regionerna på strategin?
– Koppling mellan EU och det regionala perspektivet måste fångas upp i en nationell bioekonomistrategi. Och vår förmåga att gemensamt prioritera i strategin är nyckeln till att få saker att hända, sa Helena L Nilsson, Västra Götalandsregionen.
– Kostnadseffektiv råvaruförsörjningen är en avgörande fråga för strategin. Idag jobbas det för lite för att få fram den. Jag vill se en konkret handlingsplan för mer råvara. Järnvägsinfrastruktur är en del av det, sa Magnus Matisons, Biofuel Region.
– Vi är överens om att vi vill ha en strategi men den ska ha en handlingsplan och en budget. Jag ser gärna ett riktigt ambitiöst mål som bioekonomin ska utgöra 50 % av BNP år 2030. Det innebär till exempel att strategin ska ha ett program för offentlig upphandling och program för uppskalning av innovationer, sa Dag Hallén, Region Värmland.
