Pierre Schellekens, med svenskt påbrå, är biträdande stabschef hos den spanske kommissionären Canete, med ansvar för klimat och energi. Pierre beskriver en intensiv mandatperiod då kommissionen lyckats genomföra i princip samtliga 43 punkter i Energiunionen.
Energiunionen är ett paraplynamn för EU-kommissionens arbete inom energi- och klimatområdet. Pierre Schellekens menar att EU behöver en hög grad av samordning inom dessa frågor:
– I Sverige kopplar vi i mycket hög utsträckning ihop klimat- och energipolitik. Det gör man även i övriga EU, men man lägger till fler aspekter som tex elpriser och försörjningstrygghet i ljuset av bland annat konflikten mellan Ryssland och Ukraina.
Parisavtalet, och EU:s stora engagemang i det, har dock haft stor inverkan på energi- och klimatpolitiken under mandatperioden.
– Parlamentet har varit helt avgörande på utsläppshandelssidan och också inom frågor som förnybar energi och energieffektivisering. Här har ambitionsnivån höjts på ett sätt som vi inte hade väntat oss från kommissionens sida, säger Pierre Schellekens.
Nu börjar man se effekter av det nya utsläppshandelssystemet i form av att priset på utsläppsrätter börjar gå upp, konstaterar han nöjt:
– Det är helt avgörande för trovärdigheten i EU:s klimatpolitik.
Att skogen hör hemma i EU:s klimatpolitik är en självklarhet för Pierre Schellekens:
– Det kan inte finnas en fungerande klimatpolitik som inte omfattar skogen. Vi kan till exempel inte nå målen om förnybar energi utan att ta in biomassan. Det är inte så att vi vill ha mer makt och befogenheter men vi vill att EU-samarbetet fungerar och då kan det vara legitimt att lyfta frågor som rör skogen eller andra nationella frågor.
– Energiskattedirektivet kan vara ett kommande område som kommissionen måste se över för att den ska bidra bättre till klimatarbetet. Vi behöver gå över till att ta beslut via kvalificerad majoritet istället för som idag där en enskild medlemsstat kan blockera.
Annars menar Pierre Schellekens att kommissionen är lite tagna på sängen av att intensiteten i klimatdebatten de senaste sex månaderna är så stark.
– Vi hoppas det blir en viktig fråga i valet och att det kommer skapa stabilitet i energi- och klimatpolitiken framöver. Jag tror personligen att mycket av lagstiftningen kommer ligga fast, men de flesta mål och åtgärder ska ses över 2022/23.
Andra viktiga frågor för kommande mandatperiod tippar Schellekens fortsatt blir energiförsörjning samt hur EU ska få politiken för olika områden att stämma överens, som till exempel klimatpolitik med cirkulär ekonomi samt klimat- och energipolitik med en digital agenda.
Fakta om EU och beskattningsrätt:
EU har inte beskattningsrätt, men Energiskattedirektivet sätter miniminivåer på till exempel energiskatt på el och EU:s riktlinjer för statsstöd till miljö och energi är avgörande för hur en medlemsstat får stödja till exempel förnybara drivmedel. Medlemsstaterna beslutar också själva över sin energimix, till exempel om man vill ha kärnkraftreaktorer i landet eller inte.
