Intensiva år för skogen i EU

– Vi har ett annat förhållningssätt till skogen i Sverige jämfört med resten av EU. Att förklara att vi har en annan värdekedja än att bara hugga ner all tillgänglig skog och elda upp den – det har vi alla hjälpt till att förklara i våra olika partigrupperingar, säger Fredrick Federley (C).

Miljöpartiets Jakop Dalunde har fått jobba hårt i de grönas gruppering. Han instämmer i att EU:s kunskap om Sveriges ansvarstagande skogsnäring är låg och behöver öka:
– Samtidigt måste vi svenskar också lyssna in den oro som finns i delar av Europa för import av icke hållbara biobränslen från andra delar av världen.

– Har man inte en tradition av ett hållbart skogsbruk och ser man inte att ett växande träd binder mer kol än ett gammalt, då ser man inte att skogsnäringen kan bidra till klimatpolitiken. Vår svenska linje är att intensiteten i skogsbruket kan vara hög för att vi återplanterar skog och arbetar med miljömål, säger Jytte Guteland.

Delade åsikter om förnybartdirektivet

Förnybartdirektivet med kriterier för vad som är hållbar skoglig biomassa har varit en annan tuff politisk fråga under mandatperioden. Här menar Federley och Fjellner att kommissionen aldrig skulle ha lagt ett förslag på detta, medan Guteland och Dalunde är mer positiva och menar att det behövs för EU som helhet.

– Det segrande förhållningssättet är att EU ställer de tuffaste kraven på biodrivmedel. Vi trycker därmed ut det som är mer miljövänligt än fossilt och det är fortfarande normen i Förnybartdirektivet och det beklagar jag, säger Christofer Fjellner.

– Diskussionen om kaskadanvändning provocerade mig. Jag vill inte ha en diskussion om vad kottar och grenar ska användas till. Det blir en detaljreglering som inte finns i andra sektorer. Andra branscher seglar helt under radarn utan reglering. Men här ska vi in och säga att vad skogen ska användas till. Det håller inte, säger Jytte Guteland.

Större samsyn om utsläppshandeln

Systemet för handel med utsläppsrätter, EU ETS, är EU:s kanske viktigaste verktyg för att sänka utsläppen av koldioxid. Här påverkas industrin genom ett krav på att produktionsanläggningarna kontinuerligt ska sänka sina fossila utsläpp. För svensk skogsindustri är effekten positiv, eftersom industrin har fasat ut 96 % av all fossil energi och ersatt den med förnybar bioenergi. Därigenom får man en tilldelning av utsläppsrätter jämfört med ett benchmark, utsläppsrätter som går att sälja. Guteland är nöjd med utfallet i förhandlingarna:

– På totalen fick vi ner utsläppen lika mycket som om Sverige skulle haft nollutsläpp i 50 år. Alla branscher som tycker utfallet blev tufft i någon bemärkelse måste se att det på totalen blev väldigt mycket bättre att vi har en gemensam lagstiftning i EU inom detta område än nationella.

Fredrick Federley är också nöjd med EU ETS:
- Det enda som grämer mig är att det blev för många kryphål för kolnära verksamheter. För att få förhandlingarna i hamn vek vi oss för att kolanvändning i två länder. Jag hoppas att vi 2023 kan klämma åt det som inte blev bra.

– Jag är orolig för hur väl blir detta fungerar om ett antal år. Kommer de miljövänligaste aktörerna inom EU få den tilldelning de ska ha? Eller kommer de som är bäst i klassen på låga utsläpp få betala och riskera att bli utslagna? säger Christofer Fjellner.

4 viktiga lagstiftningar för skogsnäringen:

En lång rad lagstiftningar med påverkan på skogen har förhandlats den gångna mandatperioden. De fyra viktigaste:

• LULUCF som primärt påverkar skogsbruket
• Förnybartdirektivet som är viktigt både för skogsbruket och industrin
• EU ETS – systemet för handel med utsläppsrätter, som primärt påverkar industrin.
• Single Use Plastics-direktivet – som riktas mot engångsanvändning av plast men som även påverkar villkoren för biobaserade och cirkulära produkter