När tre EU-toppkandidater; Erik Bergkvist (S), Emma Wiesner (C), Jakop Dalunde (Mp) samt moderaternas John Widegren deltog i ett panelsamtal på KSLA om EU och framtida frågor om skogen talades det mycket om att skapa förutsättningar att ersätta fossila produkter med förnybara.
Panelisterna fick börja med att ge sin syn på skogens roll i EU:s klimatpolitik:
– Skogen ska fortsätta vara en nationell kompetens. Däremot ska det finnas förutsättningar för ökad materialsubstitution och för att byta ut fossil energi mot förnybar. Den bioekonomiska strategin behövs här, för att få in mer bioenergi och för att börja prata om materialen, säger Emma Wiesner (C).
– Substitution är skogens viktigaste bidrag till klimatarbetet, instämmer Erik Bergkvist (S).
– Det finns ett värde att skogen bidra till både substitution och kolsänka, menar Jakop Dalunde (Mp).
– Vi måste hela tiden värna vårt självbestämmande och ge långsiktiga förutsättningar till skogsnäringen så att skogen kan brukas och bidra i klimatomställningen. Det handlar om äganderätt och spelregler för företagen, säger John Widegren (M).
Vad bör EU:s nästa steg vara för att stödja en tillväxt i bioekonomin?
– EU lägger fram alltfler bra strategier, men man kommer inte hela vägen i implementeringen. Jag saknar prissättning på det som de biobaserade bör ersätta. Jag tycker till exempel att vi ska ha en plastskatt alternativt utöka handelssystemet för utsläppsrätter och få med prissättning här, säger Jakop Dalunde.
– Jag vill inte se en beskattningsrätt på EU-nivå. Den ska vara kvar på nationell nivå. Samtidigt är jag ändå lite inne på samma spår som Jakop. Konkurrensvillkoren mellan fossilt och förnybart idag är skrämmande. De fossila drivmedlen har till exempel mycket bättre förutsättningar än de förnybara, säger Emma Wiesner.
– Utsläppshandelssystemet ETS fungerar i praktiken som en skatt och där är man överens i EU. Så rätt väg att gå är att skärpa ETS. Börjar vi beskatta plast kommer vi snart vilja beskatta andra produkter som inte är bra för miljön och frågan är var det kommer att sluta, säger Erik Bergkvist.
– Vi moderater tycker inte heller att EU ska kunna införa skatter. De rätta styrmedlen är inte att sätta skatter på det vi tycker är dåligt utan att förbättra förutsättningarna för det vi tycker är bra, säger John Widegren.
– Jag är inte bekymrad över att det skulle bli massor av skatter eftersom det krävs att alla är medlemsstater är överens för att införa dem. Men just inom en plastskatt finns det förutsättningar att vara överens, säger Jakop.
– Jag delar problembilden med plast, men det finns andra styrmedel än skatter. Vi kan till exempel jobba vidare med SUP [red: direktivet för engångsmaterial i plast] och fortsätta med att förbjuda vissa produkter, sätta minskningsmål på andra och lagstifta om innehållsmärkning, säger Emma Wiesner.
– Det är viktigt att vi ger marknaden incitament för att lösa utmaningarna. I Sverige skulle vi till exempel kunna börja tillverka viskosfibrer för att få mer biobaserat tyg på marknaden. Men då måste marknaden känna trygghet i att de kan få använda tillräckligt mycket skog, säger Erik.
