Det går för långsamt. Otåligheten är stor bland aktörer inom näringsliv och politik om takten i införandet av ett vägnät för 74-tonsfordon. Det var tydligt i diskussionerna på Forum för 74 ton som arrangerades den 9 april.
Trafikverket arbete med att klassa om vägsträckor till BK4, så att de fordon som väger 74 ton får trafikera dem, tuffar på men går för långsamt enligt aktörer inom näringsliv och politik. 12 000 km nu är klassade som BK4 i landet, vilket motsvarar cirka 13 procent av det statliga vägnätet.
– Vi har börjat med att öppna de vägar som inte har krävt några åtgärder. Vi håller den tidsplan som vi har satt upp, vilket innebär att vi i genomsnitt behöver öppna cirka 5 procent per år av vägnätet för 74-tonsfordon om vi ska nå målsättningarna. Jag önskar att jag kunde presentera en exakt karta över vägnätet för klassificeringen, men det går inte. Det är en process där vi löpande samlar in och analyserar information. Det påverkar givetvis planen, säger Kenneth Natanaelsson, projektledare på Trafikverket.
Natanaelsson bedömer att 40-50 procent av de statliga vägarna kommer att vara klassade som BK4 2029.
– Jag tror att det kommer ta mindre än två planperioder att klassificera om BK1-vägarna till BK4. Jag anser att Trafikverket har en bra fart i implementeringen av BK4-väg. Det är svårt att forcera på kort sikt men på längre sikt är det fullt möjligt med en större satsning på bärighet, säger Natanaelsson.
"Jag kommer att jobba för klimatet varje dag"
Lennart Cider på Volvo har jobbat med att arbeta fram en strategi för 74-tonsfordon i mer än 10 års tid.
– Fördelarna är många med att köra med längre och tyngre fordon. Vårt övergripande mål är att minska utsläppen och i det arbetet är tyngre fordon en viktig pusselbit eftersom de är så mycket mer effektiva. För att komma dit måste tekniken och lagstiftningen finnas på plats för att vi ska kunna ta fram rätt fordonskombinationer, säger Lennart Cider.
– Tempot är för segt, vi behöver växla upp. Läget är på väg att bli akut. Där det saknas BK4-vägar kan åkarna tvingas ställa eller sälja sina mest moderna och effektiva fordon. Vi ser svenska industriföretag som har minskat sina utsläpp väldigt mycket tack vare möjligheten med tyngre transporter, men som riskerar att behöva lägga ned för det inte finns vägnät och dispenserna går ut, fortsätter Cider.
Östersund snabbt ur startblocken
I Östersunds kommun har implementeringen gått i en rasande takt. Inför arbetet med att klassa om kommunens vägar till BK4 stöttes och blöttes många olika aspekter.
– Vi tittade givetvis på tänkbara kostnader men främst såg vi till de miljövinster som en övergång till tyngre fordon innebär. Miljövinster som mindre vägslitage, effektivare transporter, lägre utsläpp och färre fordon som belastar vägnätet har varit avgörande för vår del. Dialogen med politikerna i kommunen har varit mycket bra och det har gått väldigt smidigt. Östersund har arbetat väldigt aktivt, säger Jan Asplund från Östersunds kommun som har arbetet med detta projektet.
Från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) försöker man arbeta med olika insatser och möjligheter för att stötta kommunerna med underlag och information.
– Jag blir väldigt berörd av de berättelser som vi får höra. SKL har en aktiv dialog med Trafikverket och förmedlar vidare det vi får höra till kommunerna, säger Selda Taner från SKL.
En tydlig och enad panel för BK4
Beslutet om att inför BK4 fattades av en enig riksdag och enigheten håller i sig. På Forum för 74 ton medverkade riksdagsledamöterna Anna-Caren Sätherberg (S), Jessika Roswall (M) och Anders Åkesson (C). De arbetar alla i riksdagens trafikutskott och är rörande överens om att BK4-vägnätet måste rullas ut snarast möjligt. Men ingen av trafikpolitikerna ville ange ett konkret årtal för när man tror att hela BK1-vägnätet har klassats om till BK4.
– Tempot måste skruvas upp och det arbetet måste göras på flera plan. Det är svårt att tro att enskilda län kommer att investera på egen hand utan fler måste göra det tillsammans för att det ska ge effekt, säger Anna-Caren Sätherberg, (S) riksdagsledamot från Jämtland
Även när det gällde frågan om dispenser för 74-tonsfordon som deltagit i testverksamhet finns en stor samsyn mellan politikerna.
– Det är helt orimligt att dispenserna snart tas bort. Det är viktigt att det finns långsiktiga spelregler på marknaden och dispenserna är superviktiga i det fortsatta utvecklingsarbetet, säger Jessika Roswall, (M) riksdagsledamot från Uppsala län
Anders Åkesson (C) riksdagsledamot från Kalmar län är inne på samma linje:
– Det är orimligt att straffa de som går först och investerar i försöksfordon. Ett större bolag som exempelvis Volvo har större möjligheter att hantera en risk och hantera förluster än ett mindre familjeföretag som det kan slå otroligt hårt emot. Risken är att nästa gång vi politiker kommer och föreslår att några ska gå i bräschen för att testa ny teknik, att det då finns en begränsad vilja och ambition från företag att medverka. Man har helt enkelt inte någon ekonomisk möjlighet att medverka i ett sådant försök när det riskerar att avbrytas innan fordonen har tjänat ut. Det skickar väldigt negativa signaler, de dispenser som ges måste vara långsiktiga och rimliga.
Anna-Caren Sätherberg instämmer om dispenserna, de måste vara rimliga:
– 74-tonsfordonen innebär många fördelar och svensk industri ligger i framkant. Från politiskt håll måste vi våga satsa så vi fortsätter att vara det innovativaste landet. Fordonen ska användas så länge de fungerar, säger Anna-Caren Sätherberg.
Jessika Roswall ställer sig frågande till varför inte kommuner och näringslivet har samarbetet i större utsträckning sedan tidigare, det borde vara en självklarhet.
– Alla inblandade måste ha en drivkraft, då går det fortare med implementeringen. Exempelvis att tydliggöra vad kommunerna vinner på detta, att detta med BK4 är bättre för miljön och skapar mindre trängsel i trafiken. Detta är en mycket viktig och angelägen fråga för basindustrin såväl i konkurrens- som näringspolitiskt perspektiv, vilket är viktigt för kommuner att se, säger Anders Åkesson.
Samtliga riksdagsledamöter nämner implementeringen i Finland, där man imponeras av att det gått snabbt, smidigt och att man hade en samstämmighet för införandet.
Här har de redan möjlighet att köra med 76-tonsfordon på merparten av vägarna och de har även beslutat att tillåta 34,5 meters fordon på en del av vägnätet.
– Vi får fortsätta med att ta de goda delarna från hur Finland har gjort med oss till en diskussion med Trafikverket, säger Anna-Caren Sätherberg.
Vad kan politiken göra för att öka tempot?
– Vi hade inte varit här idag om ni som bransch och företag inte hade lobbat så hårt på oss politiker och försett oss med kunskap, information och underlag, fortsätt påverka oss så går det framåt, säger Anders Åkesson.
– Påverka i de forum som ni befinner er i där ansvariga politiker, ministrar med mera finns. Regeringens Godstransportråd är ett bra exempel, säger Anna-Caren Sätherberg.
– Det handlar framför allt om klimatfrågan. För att påverka debatten ännu mer framöver bör vi ta det utifrån ett klimat- och hållbarhetsperspektiv för att tempot ska öka. Samt att vi som riksdagsledamöter har ett ansvar genom att ta med denna fråga hem till våra kommuner och län, säger Jessika Roswall.
