Växande klövviltstammar och färre aktiva jägare ger stora betesskador på skogen, vilket i sin tur leder till sänkt tillväxt och lägre kvalitet på virke som behövs i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Därför föreslår Skogsindustrierna, Bergvik Skog och Sveaskog i ett gemensamt yttrande förändringar av jakttider för att uppnå balans mellan klövviltstammar och fodertillgång.
Även Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen konstaterar, i sin utvärdering, att målen om klövviltstammar av hög kvalitet i balans med skogens betesresurs inte uppnås i dag. En av de tydligaste slutsatserna är att avskjutningsmålen inte nås samt att systemet saknar styrmedel och sanktioner som kan styra mot en högre måluppfyllelse.
- Samhället har ett stort ansvar i att erbjuda jägarkåren bästa möjliga förutsättningar för att klara av de ökade förväntningarna på antal fällda klövvilt per år, säger Ronny Löfstrand, viltspecialist på Sveaskog.
Betesskadorna leder till kraftigt sänkt skogstillväxt och kvalitetsskador på kvarvarande skog. Effekterna motsvarar enbart för Götaland cirka. 4 milj. m3sk per år, vilket motsvarar virkesförsörjningen till 15 medelstora sågverk, 2 600 uteblivna arbetstillfällen och klimatkompensation för 680 000 svenskar (källa: Södra Skogsägarna).
Skadorna leder till att skogens klimatnytta minskar, det begränsar tillväxten i bioekonomin och därmed jobb och utveckling i hela landet. Ett högt betestryck påverkar även biologisk mångfald genom att arter som rönn, asp, sälg och ek hindras från att bli trädbildande. Med växande klövviltstammar av flera hjortarter behövs ett ökat jakttryck. Samtidigt har vi en förändring hos jägarkåren med färre jaktkortslösare, främst i glesbygdskommunerna där jägarkåren även blir äldre.
Skogsindustrierna, Bergvik Skog och Sveaskog välkomnar Naturvårdsverkets pågående arbete med en översyn av jakttiderna. Generösa jakttider är en förutsättning för att kunna uppnå intentionerna i riksdagsbeslutet 2010 om att åstadkomma en älgstam av hög kvalitet i balans med betesresursen. Vi inkluderar även det övriga klövviltet i denna ambition.
De främsta utmaningarna är effektmålen om acceptabla betesskador, minska trafikolyckorna med klövvilt samt viltbetets negativa effekter på betesbegärliga lövträd som rönn, asp, sälg och ek.
- Den svenska jägarkåren är kompetent, ansvarstagande och jagar med hög etik. Förlängda jakttider, utökade möjligheter till jakt under skymningstimmen och förenklade avskjutningsregler är de första och helt självklara förändringarna att genomföra och vi är övertygade att jägarna hanterar det utökade ansvaret med bibehållen jaktetik, säger Ronny Löfstrand, viltspecialist på Sveaskog.
För att förbättra förutsättningarna för ett ökat jakttryck förordar Skogsindustrierna, Bergvik och Sveaskog att brunstuppehållet för älg i de norra delarna av landet slopas. Slopat brunstuppehåll tillämpas redan i Norrbotten, och en analys av utfallet visar att det inte har någon påtaglig effekt på älgstammens sammansättning (www.algdata.se). Vidare föreslår vi att septemberjakten på älg utökas samt utökade jakttider på kronhjort, dovhjort och rådjur. Målet är att möjliggöra längre jakttider utan att göra avkall på jaktetiken för att uppnå balans mellan klövviltstammar och fodertillgång.
- Traditionellt har viltförvaltning och jakttider i Sverige utformats för att bygga upp viltstammarna. För de klövvilt som orsakar betesskador på stående skog är behovet idag det motsatta, och på grund av skadornas omfattning är behovet av förändringar brådskande, säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna.
För mer information kontakta:
Mårten Larsson, Skogsindustrierna