Moderator Johanna Nilsson modererade en panel från två branscher - skog och mode - här sittandes på ark av dissolvingmassa.
Med en ständigt växande industri och en stor inverkan på världens resurser är modebranschen i stort behov av att använda mer hållbara material i produktionen. Kan skogens resurser vara en nyckel till lösningen?
Ett samtal kring samarbetet mellan mode och skogsindustrin - Bioeconomy Fashion Talk - under Stockholm Fashion Week.
Den 5 februari arrangerade Skogsindustrierna tillsammans med Swedish Fashion Council ett Bioeconomy Fashion Talk under Stockholm Fashion Week. Samtalet kretsade kring samarbetet mellan mode och skogsindustrin.
Johanna Nilsson, bloggare och grundare av Klimatklubben modererade samtalet med en panel bestående av Elin Larsson, Elco, tidigare hållbarhetschef på Filippa K, Fredrika Klarén, hållbarhetschef på Kappahl, Johan Graffner, VD och grundare, Dedicated, Pauline Ström Gunnér, hållbara affärer, Swedish Fashion Council, Ulrika Lilja, kommunikationsdirektör, Stora Enso och Sigrid Barnekow, konsult, hållbart mode.
Johanna presenterade ämnet och uppgav att den ökande konsumtionen av nya kläder har gjort modeindustrin till en av de största aktörerna när det kommer till hantering av världens resurser. I dag består 88% av klädtillverkningen av fossila råvaror eller bomull, som har mycket mer negativa effekter på miljön än vad träbaserade material har.
Material som viskos, modal och lyocell är alla gjorda av trä och har en mycket bättre återvinningsgrad än exempelvis polyester som produceras av olja. Så varför har dessa material inte använts i större utsträckning? Vilka utmaningar och möjligheter möter vi med dessa material?
Ulrika Lilja började med att presentera fördelarna för miljön med växande träd.
- Trä är fantastiskt som råmaterial; för varje träd vi skördar planterar vi två eller tre nya. När träden växer tar de upp koldioxid, så de bekämpar klimatförändringen bara genom att växa.
Elin Larsson skjuter in att problemet med att göra tyg av trä idag, till exempel i viskosprocessen, är att vissa producenter utomlands använder tunga kemikalier. Detta gör att slutprodukten inte är så miljövänlig trots allt.
Pauline Ström Gunnér inflikar att det största problemet med modebranschen idag är att konsumenterna har förlorat sin respekt för livslängden hos kläder.
- Vi behöver prata mer om produktens värde, om materialet och varifrån det kommer.
Ulrika Lilja fyller i att konsumenterna inte vet vad de har på sig och varifrån det kommer, så problemet är också bristen på kunskap om produkten och materialet.
Användningen av begagnade kläder nämns som en viktig del av lösningen, men Johan Graffner skjuter in att en genomsnittskonsument i genomsnitt köper 3,8 kg kläder varje år men lämnar endast 0,8 kg för återvinning, enligt en rapport från Naturskyddsföreningen.
- Second hand fungerar inte riktigt, vi måste göra kvalitetsprodukter som varar istället. Lyocell kan vara en stor del av lösningen, och det exploderar på marknaden just nu.
Ulrika menar att textilråvara från hållbart skogsbruk är en av nycklarna till en mer hållbar modeindustri.
- I framtiden tror jag att den viktigaste frågan kommer vara om ett material är förnybart snarare än om det är återvinningsbart. Och vi ser en ökad efterfrågan av textilråvara från skogen redan idag.
Pauline Ström Gunnér sammanfattar dagens diskussion:
- Vi behöver mer samarbete mellan skogs- och modeindustrin och vi behöver mer investeringar för att detta ska ske.
