EU vill bygga på bioekonomin för att nå netto-nollutsläpp till 2050

Att utveckla bioekonomins fulla potential är en av de strategiska byggstenar som EU-kommissionen pekar ut för att nå netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050.

Inför FN:s klimattoppmöte i Katowice, COP24, presenterade EU-kommissionen den 28 november sin långsiktiga strategi för en blomstrande, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi.

– Vi stöder fullt ut kommissionens ambitiösa mål att nå netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050. Vi delar kommissionens insikt att det är bråttom att agera för att begränsa temperaturökningen och därmed klimatförändringarna. Dessutom är vi överens om att den viktiga övergången vi har framför oss inte kan ske på bekostnad av konkurrenskraften för EU:s industri, utan att den snarare ska förstärkas, säger Anna Holmberg, Energidirektör på Skogsindustrierna.

Att utveckla bioekonomins fulla potential är en av sju strategiska byggstenar som kommissionen pekar ut för att nå nollutsläpp. Att bioekonomin växer menar man kommer vara avgörande för att nå målet och Skogsindustrierna gläds åt att vi delar denna uppfattning.

– Vi välkomnar att substitution betonas. Att använda hållbar biomassa för att producera produkter, som ersätter kolintensiva material, skapar en omedelbar klimateffekt. Av analyserna bakom strategin framgår att användning av träprodukter kan leda till minskade utsläpp med 1,5-3,5 ton koldioxid per ton träprodukt. Parallellt kan en träbyggnad lagra kol i årtionden eller århundraden, säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna.

Ökad förståelse för skogens bidrag

Samtidigt som man lägger fokus på bioekonomi, presenterar strategin också en djup förståelse för dynamiken i skogen och behovet av aktiv hållbar skogsförvaltning och återbeskogning.

– Det är tydligt att kommissionens insikter om det aktiva skogsbruket och den skogliga bioekonomins bidrag till klimatet har ökat de senaste åren. Medan man tidigare, i det första utkastet till LULUCF-förordningen, såg skogen primärt som en kolsänka beskriver man nu de långsiktiga riskerna med en sådan inriktning och nämner bland annat sänkt tillväxt, risk för skador och att träden dör på rot. Kommissionen konstaterar att en begränsad avverkning med tiden skulle leda till en stagnerande sänka, säger Mårten Larsson.

Kommissionens slutsats är att ett aktivt hållbart skogsbruk och återskapande av skogsarealer kommer att vara viktigt för att nå målen om minskade utsläpp. Samtidigt kan skogsbruket bidra till andra ekosystemtjänster som biodiversitet, minskad risk för erosion och översvämning och är positivt för vattenflöden och -kvalitet. Landarealen är samtidigt begränsad så det finns naturligtvis gränser för hur stora arealer som kan beskogas om det inte ska gå ut över matproduktionen.

Ingen plats för friåkare

För att nå netto-nollutsläpp till 2050 krävs omvälvande samhällsförändringar som berör alla sektorer av ekonomin. Samtidigt definierar kommissionen kolsänkor i skogar som ett sätt att kompensera utsläpp från sektorer som idag har stora utsläpp av växthusgaser.

– Här skickar strategin dubbla budskap. Det framstår i strategin som att vissa samhällssektorer kan bidra mycket mindre än andra. Enligt vår åsikt måste varje sektor bidra till det yttersta av sin förmåga och det finns inget utrymme för friåkare. Det är inte skogsnäringens uppgift att lagra utsläpp som andra branscher väljer att inte ta itu med, avslutar Anna Holmberg.

Med denna strategi definierar kommissionen färdriktningen för EU:s klimat- och energipolitik, men den lanserar inte någon ny lagstiftning. Kommissionen granskar inte heller EU:s 2030-mål för att minska utsläppen med 40 procent, men konstaterar att mål i nyligen godkända strategier, såsom ETS, EED och RED, beräknas kunna leda till cirka 45 procents minskade utsläpp till år 2030.

Under 2019 uppmanar kommissionen berörda parter att diskutera strategin och i början av 2020 är ambition att anta och lägga fram en ambitiös strategi för att bidra till de klimatmål som antogs i Parisavtalet.