Önskan att minska nedskräpningen och öka materialåtervinningen skulle i praktiken kunna leda till mindre användning av förnybart material.
Hallå där Karin Tormalm, du jobbar intensivt med EU:s nya direktiv för single-use plastic. Hur berör det skogsindustrin?
- Våra medlemsföretag tillverkar material till bland annat engångsmuggar och vätskekartonger som har en tunn vätskebarriär av plast. Inledningsvis handlade det här direktivet om problemet med plast i haven och kommissionen fokuserade på de tio vanligast förekommande plastprodukterna som hittas på stränder. Nu har direktivet utökats till att handla om nedskräpning generellt, om avfallshantering och om ökad insamling och återanvändning av engångsmaterial i både plast och papper.
Vad tycker du är bra med förslaget?
- Grundprincipen i kommissionens förslag är bra! Vi ska ha en hög grad av insamling och materialåtervinning av alla material i Europa, precis som vi redan har, inte minst i Sverige.
Vad är du kritisk mot?
- Förslaget gynnar förpackningar som är tillverkade av ett enda material, eftersom de är lättare att materialåtervinna. Konkret skulle det kunna leda till att vi i handeln får fler juiceförpackningar i plast än i material som i huvudsak är tillverkade av förnybar råvara.
- Cirkularitet står högt upp på politikernas dagordning. Det tycker vi är väldigt bra och vi är positiva till initiativ som ökar materialåtervinning. Däremot saknar kommissionens politiker insikt om att det även krävs ett tillflöde av nytt material, för att cirkulariteten ska fungera i praktiken. Papper och kartong kan till exempel återvinnas till nya material upp till sju gånger, sedan är fibrerna utslitna. Detsamma gäller plast – ny tillförsel av råvara behövs, och den råvaran är för plast vanligen olja.
Vad skulle du vilja se förändrat i slutversionen?
- Skogindustrierna skulle vilja se en tydligare koppling till befintlig lagstiftning om återvinning och material, framförallt när det gäller definitioner av vad som är en plastprodukt. Som förslaget ser ut nu så överlappar det med annan lagstiftning, som exempelvis förpacknings- och avfallsdirektiven, vilket kan leda till otydligheter när lagstiftningen ska implementeras. De olika materialen som direktivet nu spänner över behöver definieras. Det bör framgå att det finns engångsmaterial av enbart plast och engångsmaterial med bara en liten mängd plast. Det skulle stämma bättre överens med annan lagstiftning som definierar produkter efter deras huvudsakliga material.
Vad tror du direktivet kommer innebära konkret för skogsindustrin?
- Självklart ser vi en stor potential i att papper kan ersätta plast i en rad produkter och förpackningar, om engångsprodukter av plast förbjuds eller fasas ut. Vi har ett förnybart och återvinningsbart material som dessutom kan göra oss fossilfria. Det gäller bara att förslaget landar rätt. Det här är ju inte den slutliga utformningen av direktivet, men som förslaget ser ut nu kommer engångsprodukter som pappersmuggar bland annat omfattas av ett nationellt mål om att konsumtionen ska minska och för dryckesbehållare som vätskekartong kommer det ställas nya krav på insamling. Men det kommer förmodligen bli upp till varje enskild medlemsstat att besluta detaljerna i hur reglerna i direktivet ska implementeras.
Men är inte skogsindustrin på gång med barriärmaterial i cellulosa?
- Jo, forskningen har kommit långt med barriärer som är baserade på cellulosa istället för plast. Men så länge de nya cellulosabaserade barriärerna har samma kemiska uppbyggnad som dagens plast så gör det här direktivet ingen skillnad på de produkterna, det är nedskräpningen man vill åt. Om man däremot får fram en vätskebarriär som är enkelt nedbrytbar, eller består av något annat än plast så skulle det kunna vara en del av lösningen.
Var ligger frågan just nu?
- Frågan ligger både hos ministerrådet och hos EU-parlamentet, båda institutionerna hanterar frågan parallellt. I rådet tar det österrikiska ordförandeskapet fram kompromissförslag för att tillmötesgå de olika medlemsländerna och jag vet att Sverige tar en aktiv roll. Rådet förväntas vara klara i slutet av oktober. Miljöutskottet i EU-parlamentet har redan röstat i frågan. Den 22 oktober är det dags för parlamentet att rösta. Sen tar förhandling mellan rådet, kommissionen och parlamentet vid. Målet är att ha genomfört slutförhandlingar och ha direktivet på plats innan årets slut.
Hör det här direktivet ihop med plaststrategin som togs tidigare i år?
- Ja, plaststrategin är en övergripande strategi för hur EU vill jobba för att vi ska kunna komma tillrätta med de problem som plast orsakar när det hamnar på fel ställe. Single-Use-Plastic-direktivet är en del av den strategin, dvs ett mer skarpt lagstiftningsförslag för åtgärder av just engångs-produkter av plast.