– I regeringens förslag om vägslitageskatt saknas information om hur hög skatten ska vara, vilket vägnät det ska omfatta och en analys av konsekvenserna för de berörda. Det är skäl nog att avslå det, konstaterar Karolina Boholm på Skogsindustrierna efter att ha nagelfarit förslaget i sin helhet.
I promemorian "En ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik" presenterar regeringen sitt förslag om vägslitageskatt, även kallad kilometerskatt. Förslaget ska leda till en inriktningsproposition som ska lämnas till riksdagen innan mandatperioden är slut.
– Normalt lämnas inriktningspropositioner till riksdagen för att skapa enighet i breda politikområden, men den här promemorian rör en väldigt konkret och specifik fråga om en skatt. Jag undrar varför regeringen väljer att agera på detta sätt, säger Karolina Boholm på Skogsindustrierna.
Karolina Boholm är kritisk till att förslaget saknar information om väsentliga delar som skatteuttag, vägnät och konsekvensanalyser. Det gör det svårt att lämna mer än övergripande synpunkter.
– Förslaget har en ny inriktning jämfört med tidigare utredning. Regeringen föreslår en differentiering mellan tätort och landsbygd. Det är ett halvt steg åt rätt håll. Förslaget är dock fortsatt en skatt på avstånd och inte på utsläpp och eftersom en helhetssyn saknas avslår vi förslaget i det remissvar vi nu överlämnar, säger Karolina Boholm.
En av de konsekvensanalyser som saknas i förslaget är hur en vägslitageskatt slår mot industrins konkurrenskraft. Skogsindustrierna köper transporttjänster för drygt 25 miljarder kronor per år. Sveriges geografiska läge i världen och de stora avstånden inom landet gör industrin starkt beroende av väl fungerande och kostnadseffektiva transporter.
– I förslaget framhålls att "åkerinäringen är en bransch som generellt sett har goda möjligheter att övervältra kostnader till transportköpare". Det är anmärkningsvärt eftersom det indikerar ökade kostnader för industrin samtidigt som konsekvenserna av detta inte återfinns i underlaget, säger Karolina Boholm.
Se över all beskattning av tung trafik
Skogsindustrierna föreslår att regeringen skrotar förslaget om vägslitageskatt och istället gör en genomlysning av hela vägsektorns skatter, som idag inbringar 90 miljarder kronor till statskassan årligen.
– Det skulle kunna ge transportområdet en skattepolitik som hänger ihop. Idag råder det oklarheter om vad som är fiskala skatter och vad som är miljöstyrande skatter. Området är dessutom i kraftig förändring till följd av indexeringen av dieselskatterna och införandet av reduktionsplikt, säger Karolina Boholm.
Åtgärder för mer ordning och reda i åkerinäringen
I debatten anges ofta att en vägslitageskatt skulle skapa ordning och reda på vägarna. Vill regeringen införa ett kontrollsystem behöver det inte innebära att en skatt måste tas ut samtidigt.
– En vägslitageskatt löser inte problem med koppling till illegal yrkestrafik och otillåten cabotage. Dagens situation beror främst på otydliga regler och otillräckliga resurser hos polisen. Myndigheter måste ta sitt gemensamma ansvar och agera för att öka regelefterlevnaden inom yrkestrafiken, avslutar Karolina Boholm.
