Nu har EU-parlamentets industriutskott röstat om hur de anser att lagstiftningen för att stödja förnybar energi ska se ut efter 2020. "En genomgående linje i industriutskottets förslag är att gynna det förnybara, och att värna marknadsbaserade och teknikneutrala lösningar", säger Anna Holmberg, energidirektör på Skogsindustrierna.
Efter gårdagens omröstning i industriutskottet har media rapporterat om utskottets ambitionshöjning från 27 till 35 procent förnybar energi inom EU år 2030. Media har också lyft industriutskottets positiva inställning till fortsatt användning av tallolja som drivmedel. För svensk skogsindustri finns det många viktiga och positiva delar i förslaget.
Fritt att utforma nationella stödsystem
När det gäller stödsystem för förnybar el föreslår utskottet att det ska vara upp till varje enskild medlemsstat att välja form och typ, så länge det är marknadsbaserat, teknikneutralt, transparent, konkurrensutsatt, icke-diskriminerande och kostnadseffektivt.
– Vi tycker det är bra att det finns frihet för Sverige att välja fortsatt utformning av vårt stödsystem, istället för att tvingas in i ett förutbestämt format, som hade kunnat innebära att vårt elcertifikatssystem hade behövt skrotas. För oss är det också viktigt att man betonar att stöd ska vara marknadsbaserat, teknikneutralt och kostnadseffektivt, eftersom det är en grundpelare i hur vi tänker, säger Anna Holmberg, energidirektör på Skogsindustrierna.
Skattebefrielse för producenter
Industriutskottet föreslår att egenproducerad förnybar el ska befrias från avgifter och skatter. Anna Holmberg tror att utskottet framför allt är ute efter att underlätta för privatpersoner som vill installera solceller, men detta kommer även gynna svensk skogsindustri, som är mycket stora egenproducenter av förnybar el.
– Det skulle kunna innebära att skogsindustrin inte längre behöver betala energiskatt på den förnybara el som produceras och konsumeras på anläggningarna, Med tanke på att denna elproduktion är stor och hjälper till att minska trycket på hela elsystemet, anser vi att detta är rimligt, säger Anna Holmberg.
Industriutskottet vill driva på för mer användning av förnybar värme och restvärme, men inser samtidigt att förhållandena inom EU varierar väldigt mycket. Utskottet föreslår därför även här flexibilitet. Medlemsstater som har gått före, som till exempel Sverige, kommer själva kunna välja sin fortsatta ökningstakt, men de som ligger efter får tvingande krav om att öka med en eller två procent per år.
– Svensk skogsindustri är mycket stora på förnybar värme. Vi producerar det vi själva behöver, vi säljer biomassa till andra som producerar värme och vi säljer även restvärme. Eftersom Sverige redan idag har mycket hög andel förnybart och restvärme i vår värmesektor hade ett bindande ökningskrav blivit orimligt. Så trots vår starka position tycker vi att det är bra att Sverige kan välja sin fortsatta ökningstakt, eftersom det säkerställer att vi kan göra kostnadseffektiva val, säger Anna Holmberg.
Öppning för avancerade drivmedel
Industriutskottet röstade också om hur avancerade drivmedel ska definieras. I denna fråga har man så kallad delad kompetens med parlamentets miljöutskott, vilket innebär att båda utskotten har beslutanderätt. Miljöutskottet vill kraftigt begränsa vilka råvaror som godkänns för tillverkning av hållbara, avancerade drivmedel.
– Industriutskottets definition är ett glädjande och mycket stort steg framåt. Man respekterar hur nuvarande lista över godkända råvaror ser ut och öppnar dessutom upp för att innovationer kan visa att nya råvaror kan användas i framtiden, säger Anna Holmberg.
Nästa steg i antagandet av förnybartdirektivet är omröstningen i parlamentet. Datum är ännu inte satt, men förväntas bli i januari eller februari 2018.
