Sedan 90-talet har Stora Enso och Bergvik Skog drivit Projekt vitryggig hackspett som är en rödlistad och akut hotad art.
För andra året i rad har man konstaterat lyckade häckningar.
– Det är väldigt positivt eftersom ungefär 200 andra rödlistade arter lever i samma biotoper, säger Nicklas Samils, ekolog på Bergvik Skog.
Projektet är den enskilt största artinriktade satsningen som Bergvik Skog driver. Det omfattar 10 000 hektar produktiv skogsmark som är avsatt för den akut hotade vitryggiga hackspetten.
– Ett vitryggspar som häckar behöver minst 100 hektar av den här lämpliga biotopen. Det handlar om att återskapa en biotop i den här storleken vilket är ovanligt, så det är en rejäl satsning, säger Nicklas Samils.
Områdena som är avsatta för den vitryggiga hackspetten sträcker sig som ett pärlband över Mellansverige från Dalälvens mynning upp till Värmland-Dalslands lövrika branter. Fåglarna hittar sin föda i insekter som lever i döda och döende lövträd. Det går alltså ut på att skapa en lövdominans och sanera bort gran.
– Om vi har ett bestånd av unga och friska lövträd är det alltså inte lämpligt som vitryggsbiotop. Det är gjort ett noggrant förarbete och vi gör fältbesök med Naturskyddsföreningen och Skogsstyrelsen för att bedöma vilka områden som är mest lämpliga. Ifall området inte ser ut att fungera så sker områdesbyten i samråd. Man ska inte hålla fast vid sånt som inte ger utdelning, säger Nicklas Samils.
De skogliga åtgärderna som att skapa områdena utförs av Bergvik Skogs förvaltare BillerudKorsnäs och Stora Enso.
"Tar tid att få fram bra biotoper"
Åtgärdsprogrammet visade positiva resultat under våren 2017. Sedan några år tillbaka har 12 vitryggiga hackspettar funnits i landet, men i år har ytterligare fyra häckningar räknats i Mellansverige av Naturskyddsföreningen som konstaterat elva ungar. Nästan alla uppges vara ringmärkta vilket gör att utvecklingen kan följas.
– Det är jätteroliga nyheter. Jag hoppas att det ger en effekt på fler fåglar som är mätbar och synbar inom överskådlig framtid. Vi har en möjlighet att återetablera vitryggen, men man bör ha i beaktande att det tar tid att få fram bra biotoper och individer att slå sig ner. Åtgärdsprojekt av den här sorten har lång leveranstid, men man måste börja någonstans, säger Samils.
Inflyttning från öst
Den vitryggiga hackspetten har klarat sig betydligt bättre i Baltländerna samt Finland där det finns mer lövskog. Det har skett en inflyttning österifrån och tre par har räknats in av Naturskyddsföreningen i norra Sverige.
– Den vitryggiga hackspetten är en symbolart som varit nästintill utdöd och när vi nu försöker återskapa biotopen gynnar vi uppemot 200 andra rödlistade arter. Det är bland annat insekter, svampar, lavar och andra fåglar, men i synnerhet vedlevande insekter som ingår i den vitryggiga hackspettens födosök, förklarar Samils.
– Det är viktigt att ta ett naturvårdande ansvar som skogsägare och det här är en lämplig art att gynna. Under lång tid har lövskogarna reducerats och detta är ett sätt att öka mängden löv från öst till väst. Resultaten visar att löven ökar och det är precis vad vi vill, menar Nicklas.
Fler projekt ska sjösättas
Bergvik Skog driver även andra artinriktade projekt för bland annat raggbocken (en skalbagge där projekten främst utförts i Dalarna), sandödlan (finns framförallt i Brattforsheden i Värmland) samt gölgroda (lever i norra Uppland).
– Vi ser över andra tänkbara åtgärdsprogram som kommer att sjösättas i framtiden, säger Nicklas Samils.
