Idag presenterades utredningen om kilometerskatt. Skogsindustrierna har mycket länge argumenterat för att en kilometerskatt, även kallad vägslitageskatt, riskerar att bli en straffskatt på landsbygden och hota jobb och utveckling i alla delar av landet. Det är därför mycket välkommet att regeringen tagit avstånd från utredningen redan innan den presenterades.
– Att regeringen tar avstånd från sin egen utredning redan innan den presenteras visar att vi och andra kritiker haft rätt, säger Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna.
Även om regeringen nu väljer att lägga den utredning de själva beställt i pappersåtervinningen är frågan om kilometerskatt inte avgjord eftersom regeringen säger att den ska återkomma med ett eget förslag.
Från kilometerskatt till vägskatt
Förslaget om skatt på avstånd har nu åter bytt namn. Ursprungligen hette det kilometerskatt, sedan har det bland annat fått heta lastbilsskatt och vägslitageskatt. Utredningens betänkande heter kort och gott Vägskatt. Det är en ärlig rubriksättning eftersom förslaget inte bara har med vägslitage att göra.
– Långa avstånd är redan en konkurrensnackdel för Sverige. Att ytterligare försämra konkurrenssituationen genom att straffbeskatta avstånd försämrar möjligheten till att Sverige hålls samman och att skapa fler jobb utanför storstäderna, säger Karolina Boholm.
– För transporter av skogsråvara finns sällan någon annan lösning än lastbilstransporter. Vill regeringen minska lastbilstransporternas miljöpåverkan är skatt på avstånd inte rätt väg att gå. Istället bör de stimulera fordonsutveckling, förnybara drivmedel, el-vägar och effektivare transporter som 74 ton, fortsätter Karolina Boholm.
En vägskatt hindrar bioekonomin
Utvecklingen av bioekonomin, där produkter och tjänster baserade på förnybar råvara ersätter fossilbaserade, är en positiv och nödvändig utveckling för att klara klimatet. Skogsindustrierna har välkomnat regeringens ambitioner att bli världens första fossilfria välfärdsland. En kilometerskatt, som kraftigt försämrar konkurrenskraften för den förnybara skogsråvaran, hindrar utvecklingen av bioekonomin i Sverige. Även målet om ett fossilfritt Sverige försvåras då biobränsle från skogen är mycket känsligt för ökade transportkostnader.
Den nu aktuella utredningen om vägskatt föreslår att de tyngsta lastbilarna ska betala cirka 12 kronor extra per mil, oavsett var lastbilen kör och oavsett om den är lastad eller inte. För skogsnäringen skulle skatten ha inneburit en ökad kostnad årligen med cirka 1 miljard kronor. Den ökade kostnaden om 1 miljard innebär runt 10 miljarder i minskade investeringar, en summa som motsvarar lönekostnaden för 13 000 jobb.
Utredningens förslag löser inte heller problem med olaglig yrkestrafik eller olaglig cabotage. En kilometerskatt gör lastbilstransporter dyrare oavsett om ett svenskt eller utländskt företag utför transporten. Ordning och reda på transportmarknaden är viktigt. Men det nås på annat sätt, främst genom fler fysiska kontroller på vägar av välutbildade poliser samt ökad samverkan mellan myndigheter.
Skogsindustrierna är Sveriges största transportköpare, varje år köper branschen transporttjänster för cirka 25 miljarder. Hälften av alla tåg, utöver Malmbanan, och närmare var fjärde lastbil är en skogsindustritransport. Skogsindustrin förädlar en förnybar råvara som transporteras från landsbygd till industri, sågverk och bioraffinaderier. Ungefär 80 procent av skogsindustrins produkter exporteras.
