EU-kommissionen har presenterat ett förslag att införa hållbarhetskriterier för användningen av bioener. Frågor som ”Vad är hållbar bioenergi och på vilket sätt kan dessa kriterier påverka användningen av biomassa och skogsbruket i Europa?” diskuterades därför under ett seminarium som Svenskt Näringsliv, Skogsindustrierna och LRF anordnande i Europaparlamentet den 7 december.
Christofer Fjellner, svensk europaparlamentariker, stod som värd och agerade även moderator under samtalet mellan de inbjuda paneldeltagarna.
Mårten Larsson, Skogsindustrierna, inledde genom att berätta om biomassa från ett systemperspektiv. Han förklarade hur olika delar av trädet används i olika syften och blir till olika produkter. Från sågade trävaror, massa och rester till bioenergi. Larsson berättade om Skogsindustriernas vision, att driva tillväxt i världens bioekonomi.
– Se det som ett bankkonto. Om du har 100 euro får du en avkastning motsvarande 5 euro varje år som du kan använda, utan att minska summan på kontot. Om du istället har 200 euro så blir det 10 euro i avkastning. Samma sak gäller för skogen, ju mer skog vi har desto mer kan vi använda.
Låt länderna själva besluta om skogen
När Fjellner frågade Larsson om hans huvudsakliga oro, så var svaret självklart:
– Reglera inte och sätt ett tak för skogsavverkningen. Låt medlemsländerna avgöra hur mycket skog som kan avverkas på ett hållbart sätt.
Emma Berglund, som representerar Europas skogsägare genom CEPF, tog över ordet och lyfte skogsägarnas perspektiv.
– Europas skogar är hållbara, energibehov driver inte avverkning och bioenergi påverkar inte Europas skogar negativt.
Berglund förklarade också att det finns 16 miljoner skogsägare i Europa, alla med olika förutsättningar och planer för sin mark.
– Det ligger i skogsägarnas intresse att bruka skogen hållbart och långsiktigt.
Koldioxidneutralitet - en svår nöt att knäcka
För att bättre förstå principerna om koldioxidneutralitet presenterade Gustaf Egnell, forskare på SLU, European Forest Institutes rapport "Forest biomass, carbon neutrality and climate change mitigation".
Han förklarade hur koldioxidneutralitet är ett hett debatterat ämne och att forskare har svårt att enas kring detta.
– När någon presenterar ett resultat så måste du alltid fråga efter vilka antaganden som ligger bakom. När man utreder biomassans klimatpåverkan så är det bland annat tidsperspektivet, systemgränser och hur man jämför biomassa med fossila alternativ som påverkar utfallet.
Egnell avslutade med att understryka att det vore olyckligt om kommissionens förslag gör att förnybara energikällor börjar konkurrera med varandra istället för att konkurrera ut fossil energi.
Kommissionens förslag - fasa ut första generationens biobränslen
Giulio Volpi från EU-kommissionen introducerade kommissionens förslag och poängterade att de vill skapa initiativ för en effektiv användning av biomassa från skogen. Kommissionen vill fasa ut användningen av första generationens biobränslen, men också främja användningen av avancerade biobränslen.
– Kommissionen har en pragmatisk inställning och har därför valt att presentera hållbarhetskriterier som en miniminivå för ansvarstagande. Det finns många osäkerheter kring hållbarhetsaspekterna av biomassa och vi har tagit hänsyn till detta i vårt arbete, förklarade Volpi.
Anders Wijkman, ordförande för Romklubben, svarade på Mr Volips inlägg med att understryka att kommissionen måste se upp med transaktionskostnaderna och att inte belasta små aktörer med för mycket kostnader, regleringar och administrativ börda. Wijkman underströk också att en biobaserad ekonomi är en av pelarna i Sveriges klimatstrategi.
Att se skog som kolsänka är kortsiktigt, om man ser på 20, 30 eller 40 års sikt är det bättre för klimatet att bruka skogen. Det bästa vi kan göra är att bygga mer i trä, det är bra för klimatet, lätt att använda och dessutom snyggt.
– Sveriges yta är till 65 % täckt av skog och vi har också en lång tradition av att ta hand om skogen. Synen på skog skiljer sig mycket i Europa, konstaterade Wijkman.
"Träd är som tonåringar"
Under diskussionen förklarade Magnus Kindbom från LRF Skogsägarna skogens klimatfördelar och hur skogen kan bidra för att minska klimatförändringarna.
– Träd är som tonåringar, de äter mest koldioxid då de växer. Äldre skog bidrar inte lika mycket till att minska mängden växthusgaser.
Christofer Fjellner summerade diskussionen med en sista varning:
– Vi måste vara försiktiga så att vi inte reglerar biomassan för mycket och på så sätt missar det huvudsakliga målet, att motverka klimatförändringarna och fasa ut fossila bränslen.