I måndags presenterade Energimyndigheten sin rapport om elcertifikatssystemet fram till 2030. Skogsindustrierna ser positivt på att nuvarande system föreslås fortsätta. Förslaget innebär att man på ett teknikneutralt sätt stödjer utvecklingen av förnybar elproduktion i Sverige och att man samtidigt skapar förutsättningar för långsiktighet för investeringar.
Energimyndighetens förslag stimulerar i högre grad investeringar under perioden 2025-2030.
- Skogsindustrin är en elintensiv bransch och det är därför viktigt att elproduktionen är långsiktig och förutsägbar. Vi hade föredragit en mer linjär utbyggnad än den som nu föreslås, men vi har samtidigt viss förståelse för myndighetens resonemang, säger Anna Holmberg, Energidirektör på Skogsindustrierna.
- Det är positivt att kvothöjningen påbörjas först 2022, eftersom möjligheten för nya norska anläggningar att få elcertifikat då upphör. Vi stödjer att tilldelning även fortsättningsvis sker i 15 år och att det inte införs någon nedtrappningsmodell, vilket vissa intressenter föreslagit, fortsätter Anna.
Fortsatt utredning
Myndigheten föreslår fortsatt utredning av bland annat frågan om systemet ska sluta gälla när man uppnått målnivån på ny förnybar elproduktion. Man vill även titta vidare på om elcertifikatens giltighetstid ska begränsas.
- Det är nödvändigt att dessa frågor utreds vidare, eftersom det behöver analyseras vilken effekt de kan ha på investeringar och på funktionen av elcertifikatmarknaden, konstaterar Anna Holmberg.
Ökad produktion av egenproducerad biokraft
Skogsindustrin är den industri i Sverige som producerar mest förnybar el, för närvarande knappt 6 terawattimmar (TWh) biokraft och 3.5-4 TWh vatten- och vindkraft per år. Näringens mål är att andelen egenproducerad biokraft ska öka med 35 procent, men målet är inte tidsatt. Skogsindustrin säljer också stora mängder biomassa för extern kraftvärme.
I utformningen av framtidens elcertifikatssystem styrs skogsindustrins intresse av fyra parametrar:
- Investeringar i egen biokraft
- Intresse i att sälja biomassa till extern kraftproduktion
- Fortsatt utbyggnad av egen vindkraft
- Reinvesteringar i vattenkraft
