Klimatet gynnas av ett aktivt skogsbruk som ger skogsprodukter och bioenergi. Det erkänner EU-kommissionen i sitt förslag till unionens nya energi och klimatpolitik fram till 2030. "Det är positivt att skogens klimatnytta lyfts fram", kommenterar Mårten Larsson, skogsdirektör.
Genom EU-kommissionens förslag får skogsbruket och skogsprodukterna en större roll än tidigare unionens klimatarbete. Därmed betonas skogsprodukternas förmåga att lagra kol och ersätta fossila material och material som ger stora utsläpp när de produceras.
– Genom förslaget om att inkludera skogsbruk och övrig markanvändning i klimatpolitiken redovisas upptagen och utsläppen på ett transparent sätt. Det synliggör skogsbrukets och skogsprodukternas viktiga roll i att mildra klimatförändringarna, säger Mårten Larsson.
Skogsbruk och annan markanvändning hålls isär som en egen sektor i klimatpolitiken. Alternativet hade varit att slå samman den med den icke-handlande sektorn, vilket inkluderar småindustrier, avfallshantering, transporter, uppvärmning av bostäder och byggnader och utsläpp från jordbruket av metan och dikväveoxid.
– En sammanslagning hade kunnat leda till en kortsiktig politik med att öka kolsänkan i skog i stället för att åtgärda fossila utsläpp, säger Mårten Larsson.
Skogsindustrierna välkomnar också förslaget om att koldioxidutsläppen från sektorn ska bokföras när skörden sker och att de därmed inte ska redovisas en gång till när biomassa används som energi.
– Det här är viktigt för biobränslena och motivet för stora investeringar i skogsindustrin, säger Mårten Larsson.
Enligt förslaget får skogsbruket och annan markanvändning totalt sett inte orsaka några utsläpp. Annars måste länderna kompensera för utsläppen genom utsläppsminskningar i den icke-handlande sektorn.
– Skogen växer i hela Europa. Därför är det viktigt att avverkningsnivåerna beräknas med utgångspunkt från framtida potentialer och inte baseras på historiska nivåer. Det helhetstänket är viktigt för att vår skogsproduktion ska kunna bidra med de positiva effekter som är möjliga, säger Mårten Larsson.
"Låt länderna själva besluta om skogen"
EU-kommissionen föreslår att EU ska kunna revidera avverkningsnivåerna från medlemsländerna. Det väcker stor oro.
Förslaget innebär att EU ska ha egen rätt att räkna om det som kallas skogliga referensnivåer.
– Sverige med flera länder har en lång tradition av skogsbruk och har betydligt bättre kompetens än EU att räkna på vad som är hållbara avverkningsnivåer. Risken med att ge EU rätt att räkna om nivåerna är att de därmed får befogenheter att styra medlemsländernas skogspolitik, säger Mårten Larsson
– Förändringen skulle allvarligt kunna begränsa skogsbruket och därmed hämma råvaruflödet till skogsindustrin. Det skulle slå mot bioekonomin och på lång sikt också mot de klimatåtgärder som den här sektorn kan bidra till.
Så bestäms EU:s klimatpaket
EU:s nya energi- och klimatpaket ska gälla från 2021 till 2030. Det är en viktig del i unionens åtagande i det nya globala klimatavtalet, det så kallade Parisavtalet som togs av världens länder i Paris i december 2015.
EU-kommissionens förslag ska diskuteras i EU-parlamentet under hösten. Ett beslut om en gemensam förordning för alla medlemsländer kan komma under 2017.
Detta är en artikel från Skog & Industri nummer 3 2016, hela numret hittar du här till höger.
Läs också
"EU tar kommandot över svensk skog" - en artikel i Dagens Industri om lagförslaget
