Globalt är nedskräpning i form av plast ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i havet. Större plastpartiklar orsakar olika slags skador på däggdjur och fåglar. Mikropartiklar av plast kan tas upp i vattenlevande organismer och på så sätt komma in i livsmedelskedjan. EU beslutade år 2015 att alla medlemsstater kraftigt ska minska förbrukningen av tunna plastbärkassar, för att komma ifrån detta problem.
För Sveriges del har regeringen låtit Naturvårdsverket göra en utredning hur vi skulle kunna minska förbrukningen av tunna plastbärkassar, som nu är ute på remiss. Naturvårdsverket föreslår att det ska införas ett lägstapris på 5 kronor per plastbärkasse. I sin utredning pekar Naturvårdsverket på behovet av informationsinsatser för att öka konsumenternas medvetenhet. I sådana insatser är det viktigt att skillnaden mellan olika material lyfts fram så att konsumenten kan göra ett miljömässigt bra val.
Vi ska naturligtvis sträva efter att använda våra bärkassar så många gånger som möjligt, men med dagens livsstil är det svårt att kräva att konsumenten alltid ska ha en kasse med sig. Vi kommer alltid att behöva bärkassar för att ta hem mat, dryck eller kläderna vi köpt i affären. En viktig fråga blir då vilket det bästa bärkassealternativet i affären är och hur vi hjälper konsumenten att välja rätt. Här är pappersbärkassen ett fint alternativ, som bör lyftas fram.
En bärkasse av papper har flera fördelar, särskilt om den tillverkas av kraftpapper. Den livscykelanalys som IVL Svenska Miljöinstitutet gjorde 20153 och som Naturvårdsverket också använt sig av visar t ex att papper har betydligt bättre klimategenskaper än plast. Pappersbärkassen är tillverkad av förnybar skogsråvara och om den mot förmodan skulle hamna i skogen eller havet, bryts den ned på en månad.
– Papper är kort och gott ett bra alternativ, menar Ingrid Haglind, som ska besvara Naturvårdsverkets remiss för Skogsindustriernas räkning. Det är förnybart, återvinningsbart och nedbrytbart.