Skogsindustrins långsiktiga elbehov ska tryggas. Men omställningen av ett svenskt elsystem utan kärnkraft måste göras i tid och över decennier. Det framhöll energiminister Ibrahim Baylan (S) på vårmötet hos SKGS, basindustrins energisamarbete.
"Jag är optimist. Mitt jobb är att arbeta för en bred politisk lösning" förklarade ministern.
Värna det nuvarande elsystemet och de investeringar som redan gjorts genom att ta bort effektskatten på kärnkraften och förändra fastighetsskatten på vattenkraften. Håll koll på systemkostnaderna, det vill säga elpris plus tariffer plus skatter och eventuella avgifter.
Det var budskapen till energiministern vid vårmötet hos SKGS, basindustrins energisamarbete, där Skogsindustrierna ingår.
Oron på energiområdet var uppenbar, men Ibrahim Baylan gjorde allt för att lugna församlingen, bland annat med ett uppdaterat ordspråk om att gjuta tallolja på vågorna:
– Sverige har en väldigt gynnsam situation. Ett stabilt elsystem ger en styrkeposition, men vi är inte heller främmande för förändringar. Vi ska ha ett holistiskt och långsiktigt perspektiv för att undvika akuta insatser.
Vill avpolitisera energifrågan
Ibrahim Baylan uttryckte en ambition om att avpolitisera energiområdet för att skapa en bred uppgörelse. Han dementerade rykten om att den rödgröna regeringen har satt ett stoppdatum för kärnkraften till 2036 och betonade att regeringen accepterar Alliansens energiöverenskommelse från 2009.
Senare under mötet skärpte Ingemar Nilsson (S) från Näringsutskottet betydelsen av att komma överens, men att det kan bli en uppgörelse i flera steg, dock utan att nämna några detaljer.
Omställningen av det svenska elsystemet riskerar att bli mycket dyr visar nya beräkningar. Siffror på 200 miljarder eller mer har nämnts i debatten och mötets konferenciär, Anna Holmberg, energidirektör på Skogsindustrierna, frågade ministern om basindustrin, som förbrukar en tredjedel av elen, också ska stå för en tredjedel av kostnaden.
– Det är mycket pengar, men det handlar om flera decennier. Våra elpriser ska vara konkurrenskraftiga, men det är oerhört viktigt att det finns konsekvensanalyser, svarade Ibrahim Baylan.
Ta bort effektskatten
Trots det var nervositeten för framtiden bärande när fyra företagsledare från basindustrier frågades ut av Energikommissionens kanslichef, Bo Diczfalusy. Ett av de viktigaste budskapen i utfrågningen var att företagsledarna ville ta bort effektskatten som riskerar att leda till en omfattande nedsläckning av kärnkraften så tidigt som 2020. Det skulle skapa instabilitet i energisystemet, enorma kostnader och stora problem för basindustrin.
Ett av företagen var Holmen som driver både vatten- och vindkraft och skogsindustri. Företagets rörliga kostnader för produktion av mekanisk massa består till 40 procent av el.
– Elektricitet kan vara den komparativa konkurrensfördel vi har i Sverige, menade Henrik Sjölund, vd på Holmen. Vi är helt utlämnade till de svenska förutsättningarna vilket är den stora risken för oss. Vi kan i nuläget till exempel inte återinvestera i vattenkraft på grund av fastighetsskatten.
Jämna leveranser av el är helt avgörande för skogsbolagets tillverkning.
– För oss handlar det om att ha "kräm" i ledningarna oavsett väder. Blir det för mycket svängningar går det inte att hålla igång verksamheten.
En komponent i Energikommissionens kunskapsinsamlande är IVA:s pågående projekt Vägval El. Ordförandena i arbetsgrupperna utfrågades och här blev debatten mer konkret och tydlig om de problem som finns i förändringsarbetet på elområdet. Signalord var bland annat organisk industritillväxt, energieffektivisering, effektbalans, efterfrågeflexibilitet, samhällsekonomiska effekter samt behovet av konsekvensanalyser.
Så tycker vi – tre kommentarer efter vårmötet:
Maria Sunér Fleming, energiansvarig på Svenskt Näringsliv
Industrin sitter i en tuff situation med stark konkurrens och vi ligger långt bort från de stora marknaderna. Det gäller att bibehålla de konkurrensfördelar vi har och där har energipolitiken och energiförsörjningen varit en tydlig fördel under en lång tid. Men det är uppenbart att det finns en genuin vilja att hitta en bra, politisk lösning.
Henrik Sjölund, vd Holmen:
Mål (på energiområdet) har satts upp, sedan är det de som styr allting, till exempel hur mycket förnybart vi ska ha vidett visst tillfälle. Det innebär att man måste hitta på åtgärder för att klara det vilket skapar problem. Jag saknar att man inte tittar på konsekvenserna av målen och att man inte gör saker i rätt ordning. Mycket är helt orealistiskt.
Anna Holmberg, energidirektör på Skogsindustrierna och verksamhetsansvarig för energifrågor på SKGS:
Det var positivt att energiministern deltog igen. Det är ett tecken på att han förstår hur viktig basindustrin och skogsindustrin är. Energikommissionens arbete har pågått i ett år och nu vill man att ministern ska prata mindre om processen och mer om innehållet. Det gjorde han inte fullt ut, men han sa att 2036 inte är ett slutår för kärnkraften vilket många med mig tolkat hans debattartikel på DN Debatt nyligen.