Utan en satsning på godstrafik på järnväg kan Sverige inte nå uppsatta miljömål. Därför går nu branschens aktörer samman i en vision för att fördubbla godstransporterna på järnväg till 2050.
– För att upprätthålla Sveriges konkurrenskraft och nå regeringens miljömål krävs 122 miljarder kronor under perioden, säger Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna, om rapporten som presenteras idag.
Urspårningar, förseningar, slitna järnvägssträckor och nedläggning av banor. Det är den dystra bild som förmedlats de senaste åren både när det gäller gods- och passagerartrafik.
Enligt Trafikverkets prognoser förväntas långväga transporter öka med cirka 60 procent till 2050, mätt i tonkilometer. Till de varugrupper som växer snabbast hör järnmalm och skogindustrivaror. Prognosen visar dock att järnvägen kommer att tappa marknadsandelar. Förklaringen ges i höjda banavgifter och kapacitetsproblem.
Det går stick i stäv med regeringens ambitioner.
Sveriges miljömål har också nyligen skärpts i och med Miljömålsberedningens förslag som pekar ut transportsektorns utsläpp där behovet av minskningar är som allra störst.
– Men så som den nuvarande transportpolitiken är utformad snarare minskar möjligheten att nå klimatmålen. Den utvecklingen måste brytas och att öka godsjärnvägskapaciteten är en avgörande del av lösningen, säger Martin Sandberg som skrivit rapporten Järnväg 2050 – Näringslivets godstransporter.
Därför har en rad branschaktörer, exempelvis Green Cargo, Almega, Tågoperatörerna, Swedtrain och Skogsindustrierna, för första gången gått samman i en gemensam aktion för att utveckla godstrafiken på järnväg
– Om våra svenska företag ska kunna konkurrera måste de ha ett fungerande transportsystem som tar hänsyn till framtida expansionsmöjligheter, säger Karolina Boholm.
I rapporten beskrivs järnvägen som ett storskaligt och sammanhängande system utan strategisk styrning och utan tydliga mål.
– Stora system kräver att det finns ett gemensamt mål att arbeta mot, både när det gäller miljö- och näringspolitik. Transporter är en stor del av industrins kostnader och störningar innebär högre kostnader, men den globala konkurrensen kräver att varje steg i produktionen måste fungera som en klocka, säger Martin Sandberg och får medhåll av Karolina Boholm:
– Alla vill transportera mer på järnväg men kan inte på grund av brister i infrastrukturen, trots att järnväg både är miljövänligt och kostnadseffektivt.
I rapporten föreslås en rad åtgärder och nyinvesteringar för att ge järnvägen förutsättningar att möta en ökad efterfrågan på transporter.
– Genomförs förslagen kan godstrafiken fördubblas till 2050, men då krävs investeringar utöver det löpande underhållet och en helhetssyn som idag saknas för godstrafiken på järnvägen, säger Karolina Boholm.
När det gäller basindustrin framhåller hon att den nationella planen för infrastruktur inte fokuserar på gods i tillräckligt stor utsträckning. Trafikverket behöver vidare mer medel för underhåll.
– Viktigast och att kraftigt öka anslagen för underhåll, men man måste också satsa mer för att få trafiken med godståg att växa.
Tio punkter för att öka förtroendet för järnvägssystemet
Åtgärder för ökad tillförlitlighet
1. Nationell underhållsstrategi: Underhållsskulden måste minska med hjälp av stabil finansiering och en strategi för att – minst – bibehålla dagens funktionalitet.
2. Nationell plan för näringslivets godstransporter. Mindre trimningar av systemet kan ge stor effekt, till exempel längre mötesspår eller bättre signalering.
3. Översyn av bangårdar: Rangerbangårdarna är hjärtat i systemet, prioritera bangårdarna i Hallsberg, Göteborg (Sävenäs) och Malmö
Åtgärder för ökad utnyttjandegrad
4. Effektiv kapacitetsfördelning: Administrativa hinder och regelverk för operativ drift ger ett stelbent arbetssätt där restkapacitet är svårt att utnyttja. Enklare åtgärder bör omgående genomföras, exempelvis motverka överbokning av tåglägen och banarbeten.
5. Internationell järnvägstrafik: Bättre samordning mellan de skandinaviska länderna och anpassning via TEN-T U (transeuropeiska nätverket för transporter).
6. Samordnade transporter, horisontella samarbeten: Samlat grepp om statistik och marknadsdata för godstransporter behövs ger effektivare nyttjande av infrastrukturen.
7. Kapacitetsstarkare tåg: Bredare, tyngre och längre tåg utnyttjar infrastrukturen bättre och minskar transportkostnaderna per enhet.
8. Anpassad kraftförsörjning: Idag finns begränsningar i hur mycket effekt ett godståg kan ta ut trots att lokens klarar mer. Det innebär att överkapacitet inte utnyttjas. De kvarvarande 10 procenten av järnvägsanläggningen bör elektrifieras.
9. Lastplatser och industrispår: Kartlägg dessa spår och utforma plan för att bevara och utveckla spåren.
Åtgärd för ökad lönsamhet
10. Styrmedel: Frys ökningen av banavgifterna tills det eftersläpande underhållet är åtgärdat. Inför även kompensation för likvärdig kostnadstäckning för miljöpåverkan
