På DN debatt tisdag 21/10 presenterar statsminister Löfven och miljöminister Romson flera åtgärder för klimatet - bland annat en så kallad ”avståndsbaserad vägslitageskatt”. Klimatfrågan är vår största samhällsutmaning, men med vägslitageskatten så beskattas avstånd och inte utsläpp. Skatten missar därmed miljömålet och snedvrider konkurrensen för svenska företag.
- Skogsindustrin är den bransch som driver utvecklingen för en framtida bioekonomi och samtidigt den bransch som skulle drabbas hårdast av vägslitageskatten, säger Carina Håkansson vd för Skogsindustrierna.
Vägslitageskatt, eller kilometerskatt, lastbilsskatt eller avståndsbaserad slitageavgift som den tidigare också har kallats, är en skatt med många namn. I slutändan handlar det dock om samma sak, en extra skatt på alla transporter som sker med lastbil, baserad på avstånd men inte på utsläpp.
Om Sverige och världen ska klara av omställningen till lägre klimatutsläpp krävs att vi använder mer biobaserade produkter och mer förnybar energi. Transporter av biobränsle och skogsråvara är transportkostnadskänsliga och sker i huvudsak med lastbil av den enkla anledningen att det saknas alternativ. Skogsnäringen har länge arbetat med effektivitet i transporter och ökade järnvägstransporter, men från skog till närmaste järnvägsterminal är det alltid med lastbil som biobränsle kommer att transporteras. Skogsindustrierna har beräknat att vägslitageskatten kostar branschen drygt 700 MSEK årligen.
- En vägslitageskatt motverkar klimatomställningen genom att det blir en straffskatt på avstånd och därmed kostnaden för biobränsle, säger Karolina Boholm transportdirektör för Skogsindustrierna.
Vägslitageskatten slår extra hårt mot alla de industribranscher som har ett stort behov av lastbilstransporter, tunga och råvarubaserade industrier som ligger långt ifrån storstäderna – där inga alternativa transportmedel finns. På sikt drabbas också städerna av vägslitageskatten i form av en minskad andel biobränslen i fjärrvärmesystemen till följd av dyrare transporter.
Svensk industri, inte minst exportnäringen, ligger långt ifrån sina marknader och konsumenter. Blir transporterna dyrare förstärks en av Sveriges största konkurrensnackdelar ytterligare och svensk industri och tillverkning får svårare att överleva.
Vägslitageskatten är en skatt på Sverige. På industrin, jobben och dagligvaror – och på livet utanför storstäderna.
Läs debattartikeln här.
