Rader av förslag som slår mot landsbygden

Replik i Dagens Nyheter 22 oktober. Det är viktigt att regeringen inte slår in på fel väg nu. Man kan inte rycka undan flera viktiga förutsättningar för landsbygd och företagande och tro att det inte får återverkningar. Paketet med vägslitageskatt, handelsgödselskatt och försämrad infrastruktur är ett avgörande hot mot landsbygden, skriver LRF, Skogsindustrierna och Livsmedelsföretagen.

Det är tid för ansvar, skriver Stefan Löfven och Åsa Romson på DN:s debattsida. Absolut, det finns väl knappast någon som inte tycker att det är viktigt att Sverige tar sin del av ansvaret för klimatet i en tid då flera aktörer pekar på hur klimatförändringarna får konsekvenser för vår jord. Men det är lika viktigt att regeringen tar ansvar för Sverige och har en helhetsyn på ett hållbart samhälle, både globalt och nationellt.

Sverige har fantastiska förutsättningar för en hållbar produktion av råvara till skogsindustrin, mat och bioenergi. Att då beskatta näringar som jord- och skogsbruk, som är grund för en övergång till en bioekonomi och central för energiomställning och en ökad livsmedelsproduktion, är helt bakvänt. Sverige är stort och glesbefolkat och därför måste vi ha en väl fungerande infrastruktur och internationellt konkurrenskraftiga villkor för företagande i hela landet – också när världskonkurrensen är stenhård. Nu kommer i stället i rask takt förslag från regeringen som direkt slår mot företagande inom livsmedels- och skogsnäringen och ett fungerande liv utanför storstäderna.

Kilometerskatten, omsminkad till vägslitageskatt, försvårar och fördyrar transporter i hela landet. Den har inte heller någon klimatstyrande effekt. Att transportera på tåg är bra, men det hjälper inte mjölk- och skogsbonden eller bageriet i Norrlands inland, långt från närmsta järnväg. På många platser runt om i Sverige är det lantbruk och företag som förädlar produkterna från detta, som står för traktens företagande. Enligt beräkningar av tidigare förslag skulle en vägslitageskatt kosta en redan pressad bransch över en 1,2 miljarder kronor. Ett första steg i effektivare och mer klimatvänliga transporter är att tillåta tyngre lastbilar.

Handelsgödselskatten, som regeringen vill återinföra, kommer inte att leda till en minskad användning av handelsgödsel eller en minskad övergödning av Östersjön. Till exempel påverkar priset på naturgas priset på kväve mångdubbelt mer. Det är ett omodernt och utvecklingsfientligt angreppssätt på ett miljöproblem vars enda resultat är kortsiktigt klirr i statskassan. Det finns flera andra alternativ och styrmedel som är modernare och som både har fosfor-, kväve-, och klimatnytta och som kostar mindre för bonden.

Oklarheten om vad som gäller för Bromma flygplats är också ett stort hot mot landsbygden. För att attrahera personal till företag runt om i landet och att kunna göra affärer behöver vi ha regional flygtrafik till och från Stockholm. Vi är oroliga när både infrastrukturen och konkurrensvillkoren påverkas negativt samtidigt som regeringen dessutom föreslår höjda arbetsgivaravgifter för unga. Livsmedelsindustrin, som är en viktig arbetsgivare på många mindre orter, är den industrigren som har högst andel unga bland de anställda. En allmän näringspolitisk försämring påverkar förutsättningarna för människor att kunna leva och verka på landsbygden.

Nu är det viktigt att regeringen inte slår in på fel väg. Man kan inte rycka undan flera viktiga förutsättningar för landsbygd och företagande och tro att det inte får återverkningar. Att kväva svenska företag och i stället framkalla export av klimat- och miljöpåverkan är ingen lösning på klimatfrågan. Slutsatsen är enkel och det är dags att tala klarspråk: Paketet med vägslitageskatt, handelsgödselskatt och försämrad infrastruktur är ett avgörande hot mot landsbygden.

Helena Jonsson, förbundsordförande LRF

Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna

Marie Söderqvist, vd Livsmedelsföretagen

Läs mer

Till DN debatt

Läs även Jessica Rosencrantz artikel på nyheter24