Det förslag till nya mål för energi- och klimatpolitiken till 2030 som EU-kommissionen idag har presenterat innehåller ett bindande mål om minskade klimatutsläpp med 40 procent. Ökad användning av förnybar råvara och en fortsatt livskraftig skogsindustri är en förutsättning för att nå klimatmålen. Därför är det avgörande att en offensiv klimatpolitik förenas med konkurrenskraftiga villkor för svensk skogsindustri.
EU:s ökade klimatambitioner för med sig ökade kostnader, även för de som har lägst utsläpp. I våra konkurrentländer utanför EU ser vi hur industrins kostnader för energi snarare minskar än ökar. EU:s politik gör då vare sig den klimatvänligaste industrin eller det globala klimatet till en vinnare. Den svenska skogsindustrin använder 95 procent biobränslen i sin produktion. Den förädlar årligen också dryga 20 TWh el till kartong- och pappersprodukter. Det är el som till 97 procent är producerad av vatten-, kärn-, vind- och biokraft som ger upphov till mycket låga utsläpp av koldioxid vilket gör att skogsindustrins klimatpåverkan är minimal i en global jämförelse.
- Svensk skogsindustri lämnar ett mycket lågt koldioxidavtryck från sin produktion. Produkterna framställs från en förnybar råvara och eftersom 80 procent av produktionen går på export uppstår dessutom en global klimatnytta. Denna industri borde vara en självklar vinnare i EU:s politik säger Lina Palm, energidirektör på Skogsindustrierna.
De förslag EU-kommissionen idag lämnat kommer att öka priset på utsläppsrätterna. Även om den svenska skogsindustrins direkta koldioxidutsläpp är väldigt låga kommer ett ökat utsläppsrättspris ge stora kostnadsökningar. Vid ett utsläppsrättspris på 10 EUR/ton betalar nämligen industrin nästan 1,5 miljarder kronor extra för elen till följd den indirekta effekten av utsläppshandeln på elpriset. Detta trots att elen är i princip koldioxidfri.
För att EU:s ökade klimatambitioner inte ska missgynna den klimatvänliga produktionen i skogsindustrin krävs att genomförandet sker på ett väl avvägt sätt. EU betonar den energiintensiva industrins betydelse för EU:s ekonomi och har också möjliggjort kompensation för utsläppshandelns indirekta effekter.
- Land efter land inom EU väljer att utnyttja möjligheten att kompensera sin industri för utsläppshandelns påverkan på elpriset. Sveriges regering har hittills varit helt ointresserad. Detta leder till minskad konkurrenskraft för svensk skogsindustri, och minskad global klimatnytta, säger Lina Palm.