Grön återhämtning – Wood Be Better

Sändningen går att se i efterhand här. Till dig som vill ta en genväg serverar vi här ett kort referat med några intressanta citat från de medverkande.

EU:s återhämtning ska vara grön

De medverkande parlamentarikerna var överens om att EU:s återhämtning efter Coronakrisen ska vara grön och att man ska hålla fast vid kommissionens initiativ för att ställa om vårt samhälle - Den gröna given.

Erik Bergkvist (S): Vi får inte slösa bort de möjligheter som krisen faktiskt ger till en grön omställning av Europa. Vi ska passa på att ta hjälp av den strukturomvandling som alltid sker efter en kris. I min socialdemokratiska partigrupp i parlamentet finns en berättigad oro för att om vi inte får ner arbetslösheten kommer det vara en grogrund för populistiska partier som inte är intresserade av en grön återhämtning. Så ekonomisk återhämtning och grön omställning måste gå hand i hand.

Fredrick Federley (C): När vi nu ska ge pengar för att med kraft starta upp ekonomin igen så är det ju inte 70-talets kol- och oljeekonomi vi ska starta upp utan den nya, utvecklade gröna ekonomin. För skogsnäringen finns här enorma möjligheter, men det måste landa rätt i EU-maskineriet och inte leda till begränsningar för skogsbruket. Vi behöver också föra in substitutionsdiskussionen så att tankarna leder längre än till kolsänkor.

Pär Holmgren (MP): Vi ska utnyttja krisen till en transformation och här upplever jag att det finns en stor enighet i EU om de stora dragen i att låta krisen bidra till en hållbar omställning. Sedan kommer vi i den gröna gruppen i parlamentet alltid vilja lite mer för att få till en snabbare och mer radikal omställning.

Jessica Polfjärd (M): Det är en självklarhet att vi måste ha grön tillväxt och ekonomisk tillväxt. Den gröna ekonomin ska vara en del av EU:s återhämtningspaket. Men jag håller inte med de som hävdar att det vi upplever just nu är det bästa för klimatet. Effekterna av krisen är inte gynnsamt för människor, ekonomi eller för klimatet.

Skogens roll för klimat och biologisk mångfald

Fredrick Federley (C): Vi får mer och mer skog i Europa för varje år. Det är lätt att man missar det och tror vi har samma avskogning som i Amazonas. EU:s nya strategi för biologisk mångfald kan leda till förslag på lagstiftning och här gäller det att vi klarar att poängtera från svensk sida att vi skyddar mer skog än någonsin i Sverige, att vi har mer skog än på överskådlig tid och att vi samtidigt har ett större uttag. Det är möjligt med en ansvarsfull förvaltning av skogen. Det perspektivet måste vi klara och den biologiska mångfalden, men också klimatomställningen. Vi måste ha balans mellan de olika utmaningarna.

Pär Holmgren (MP): Svenska och finska parlamentariker i den gröna gruppen har en lite annan syn än många andra i vår grupp. Medan till exempel tyskarna enbart ser bevarande vill vi fortfarande se någon form av produktivt skogsbruk, men det ska vara långsiktigt hållbart. VI måste titta på den biologiska mångfalden allmänt, det vi brett kallar för ekosystemtjänster och förvalta dem på bästa möjliga sätt. Ur ett klimatperspektiv är maximering av inbindning av kol det viktiga. Därför ska vi också ta ut virke ur skogen och bygga hus av trä för att på det sättet också lagra det kol som bundit i skogen. Men det gäller att hitta balansen.

Jessica Polfjärd (M): I EU:s strategi för biologisk mångfald utfästs målet att 3 miljarder träd ska planteras. Det är enkelt att säga men man behöver en plan för hur det ska skötas, underhållas och vem som ska bekosta det. Att plantera träd i storstäder är inte lösningen, möjligen ett komplement. Det vi behöver diskutera är hur vi får mest klimatnytta av skogen. I EU framför vi ofta det svenska exemplet att det går att kombinera ett aktivt skogsbruk och biologisk mångfald. Det problematiska är att det ser väldigt olika ut mellan länderna, vi har olika förutsättningar.

Erik Bergkvist (S): Vi har ett långsiktigt hållbart skogsbruk i Sverige som övriga världen har mycket att lära av. Däremot kommer klimatförändringarna kräva lokala anpassningar av skogsbruket och därför blir gemensamma skötselmetoder inom EU, som en del pratar om, väldigt svårt. Det hållbara svenska skogsbruket bygger på att vi har många engagerade aktörer som utvecklar skogsbruk och ekosystemtjänster och som är i sin skog dagligen och ser möjligheterna. Det här kan inga statliga myndigheter göra lika bra. Detta är ett dilemma i länder med enbart statliga skogar. Här sker inte samma utvecklingsarbete. Substitution förutsätter dynamik och engagerade människor och här kan Sverige vara ett positivt exempel.

Reflektioner från expertlyssnare

Två representanter för skogsnäringen fick knyta ihop säcken och summera vad de tar med sig från samtalet och framför allt från parlamentarikerna.

Karin Perers, Mellanskog: Jag tar med mig tillförsikt. Lyhört har jag lyssnat, och det finns stor kunskap hos våra parlamentariker om svenskt skogsbruk, om hur växande skogar som tar upp koldioxid, om möjligheterna i substitution, om fördelen i det svenska ägandet av skogen och hur mångfalden i det gynnar även biologisk mångfald. Jag uppfattar att det finns en möjlighet för er att skapa förtroende för svenskt skogsbruk i Bryssel.

Björn Lyngfeldt, SCA: Jag hade först ordet enighet som sammanfattande ord, men kompletterar Karin bättre med ordet definitioner. Vi rör oss med en massa påståenden, en massa siffror, inte minst i strategin för biologisk mångfald. Svaret är 30 procent, men vad är frågan? Vi kommer behöva lägga mycket tid och möda på att se till att de vilda siffrorna hamnar i ett sammanhang där de blir begripliga och tillämpliga i våra länder. Man kan inte skydda isbjörnar i Portugal.